Göteborgsposten – 13 maj 1863, sida 2

den nuvarande preussiska regeringens politik. Det preussiska folket, sade han, förlorar rättigheten att vara en fri nation, om det ännu längre tål en sådan politik. Såsom tal. uppfattat den engelska till Petersburg afsända depeschen, önskade densamma icke Polens sjeltständighet, utan begärde blott en rättvis och human förvaltning af landet under ryskt herravälde. — Grefve Russell svarade, att England tillsvidare endast kunnat göra vänkapligerframställningar i Petersburg. Polackarnes berättigade förhoppningar hade hittills, oaktadt ryske kejsarens personligt humana sinnelag, blifvit gäckade, och man kunde ej begära al polackarne, att de, efter så mänga rättskränkningar, skulle hafva förtroende till den ryska regeringen. Englands förslag går ut på att återupprätta 1815 års författning, så att landet erhåller en af polska befolkningen fritt vald lagstiftande församling, och att alla embeten besättas med infödda polackar. Från en annan sida hade man tagit till orda för Polens sjeltständighet, men regeringen anser Polens återupprättande vara nästan outförbart gentemot Rysslands, Preussens och Österrikes motstånd. Det skulle i alla fall blott kunna ske tillfölje af ett långt krig, men elt sådant skulle England blott i högsta nödsall vilja företaga. Regeringen förordar derföre icke Polens återupprättande, men vill i förening med de andra makterna förorda och söka genomföra en klok och liberal politik Polens intresse. Det vill tyckas som att Russell uttalat sig vida mera bestämdt och för Polens sak gynsamt, än hvad förut ingångna telegrafunderrättelser gifvit vid handen. Åtven Morning Post? finnner nu Rysslands svar på makternaframställning vara allt annat än tillfredsställande. I Englands underhus anmodade för några dagar sedan öfverste Dunne understatssekreteraren Layard att upplysa, om regeringen vidtagit några mått och steg, för att skaffa en engelsk undersåte, kapt. White Nutville, upprättelse och ersättniug för de al peruvianska regeringen emot honom föröfvade grymheter. Mr Layard svarade, att det mot nämnde kapten visade handlingssätt varit i högsta grad skamligt. Man hade arresterat honom på grund af lättsinniga och ogrundade beskyllningar, och först efter allvarliga föreställningar från britiska regeringen hade man försatt honom i frihet, utan att vilja angifva någon orsak till hans fängsling. Kronjuristerna hade afgifvit ett ntslag, enligt hvilket peruvianska regeringen skulle tillhållas, att betala kapt. Nutville en ersättning af 4,500 K, men dermed ville denne ej vara belåten. Under stor munterhet från husets sida uppläste nu mr Layard en af kapt. Nuwille inlemnad räkning, hvari han fordrar en ersättning af ie mindre än 292,174 p. sterl., och hvari bl. a. figurera följande poster: För fyra slag med gerärskolsven 3.200 E; ett af en soldat honom tilldeladt slag, som sträckt honom till marken 1,000 Å; kittladt åtskilliga gånger med bajonettspetsen 4,000 E; en spark i hans dåliga sida 2,000 ; för fångkostens dåliga beskaflenhet i fem dagar 5,000 E; arresteringens olyckliga inflytande på hans helsa 20, 000 Å o. s. v. Layard hoppades dock kunna åstadkomma en demedling. Frankrikes officiela organ ÅMoniteurk meddelar ett cirkulär srån inrikesministern Persigny till prefekterna angående valen. II erinras om allt det stora, som kejsaren utfört. Kejsaren vänder sig till det obetingade förtroende, den rörande trohet, hvarmed landet städse ställt sig omkring och försvarat kejsaren, som nu önskar, att den nya lagstiftande församlingen, hvars mandat utgår omedelbart före den kejserlige prinsens inträde i myndighetsåldern (den lagstiftande församlingen väljes på 7 år), skall visa lika mycket tillgifvenhet som den förra. Inrikesministern uppmanar prefekterna att låta väljarne fritt råda sig sjelfva, men öppet påpeka de kandidater, som åtnjuta regeringens förtroende, emedan de åsyfta lagarnes upprätthållande. Från Mexico skrifves under d. 5 april, att mexicanske generalen Comonfort, sedan han blifvit slagen af franske generalen Bertier, dragit sig tillbaka mot Chalco och sökt att fatta fast fot på vägen till Mexico, hvilket dock ej lyckades, emedan för mycket manskap deserterade ifrån honom. General Marquez (fransman) har besatt Tlascala, till höger om Puebla, och general Mirandol hur slagit mexie anska kavalleriet vid Acagete. hommunalnämnden i det belägrade Pucbla har bedt mexicanske befsilhafvaren derstädes, Orlega, att ej vidare fortfara med platsens alldeles gagnlösa försvar. Vid det af mexicanare försökta, misslyckade utsall från Puebla skola 5,000 man bragts ur stånd att strida, och alla kyrkor och lasaretter äro fulla med sårade. Senare Post. Stämningen inom Europa börjar åter ta