Göteborgsposten – 12 maj 1863, sida 1

Lady Audleys Hemlighet. Roman af Miss Braddon. Öfvers. fr. engelakan.) — Hör på mig, Marks, sade han allvarligt; ni kan vara viss på att jag är mycket glad att jag kunnat hjelpa er. Men låt mig, innan ni talar vidare, bedja er högtidligt om något. Om ni har skickat efter mig för att säga mig något, som vederfarits min förlorade vän, så anhåller jag att ni ville förskona er sjelf och mig från den rysliga berättelsen. Ni kan ej säga mig något som jag ej redan vet. Det värsta ni kan säga mig om den qvinna, som var en gång i ert våld, har hon redan sagt mig sjelf. Var derför god och vidrör icke denna sak; jag säger ännu en gång att ni ej kan säga mig något som jag ej redan vet. Lukas Marks betraktade tankfullt sin gästs allvarliga ansigte, och ett mörkt uttryck nästan liknande ott leende for öfver den sjukes förfallna drag. — Kan jag icke säga er något, som ni icke vet? frågade han. — Då är det bäst att jag intet försöker, sade den sjuke fundersamt. Var det hon, som sade er det? ) Forts. fr. N:o 107.