Göteborgsposten – 9 maj 1863, sida 5

llvarjehan da. Symaskinen och dess historia. En civilingeniör Rudolf IIerzberg i Berlin har utgifvit en rätt läsvärd broschyr om symaskinen, damernas vän, som ban kallar den, och hvilken lemnar oss upplysning om den stora utbredning denna uppfinning har. Ur denna skrift låna vi några uppgifter: Uppfinningen af symaskinen härstammar från Amerika och är ungefärligen 30 år gammal. Den första symaskinen var ursprungligen konstruerad af Walter Hunt, men som den ej var fullt tillämplig föll den i total glömska, och först efter åratal blef uppfinningen af Elias Howe åter framdragen i dagsljuset och med nödiga förbättringar införd i det industriella lifvet. Inom kort var maskinsömmandet en nästan lika vigtig gren af industrien som maskinspinnerierna och maskinväfverierna. Synnerlig utbredning erhöll det genom de tre stora symaskinsfabriker, hvilka af Singer C:o, Wheeler Wilson samt Grover Baker anlades i -ew-York och som, sedan de åren 1850—52 börjat sin verksamhet, snart hade hela handeln med symaskiner i sina händer. Det största af dessa etablissementer är Wheeler Wilsons, som sysselsätter öfver 500 arbetare och intill 1862 års början hade haft den betydliga afsättningen af 95,000 stycken sådana maskiner. Tre fjerdedelar af allt det sömarbete som utföres i New-York verkställes genom maskin Många skräddare och skjort-leverantörer ha på sina verkstäder 100—200 symaskiner och föds en mängd arbetare och sömmerskor med sömnadsarbetet. I Europa blef uppfinningen först efter Londonerexpositionen 1851 närmare bekant Hvad som isynnerbet i England bidrog till dess myckna användande och i följd deraf stora sprid: ning, var den mängd af uniformer, som erfordrades för armåens behof under fälttåget på Krim Jemförelsevis sent kom symaskinen till Tysklanw och hade i början ringa spridning; det är änm ej sju år sedan en arbetande symaskin visades för penningar på marknaderna derstädes. Det är således förmycket begärdt att det inslytande införandet af symaskinen baft på den industri. ella verksamheten i Tyskland redan skulle gjort sig på ett framstående sätt märkbar inom alla de arbetets grenar, hvilka kunna draga nytta och un. derhjelpas af denna uppfinning. Men likväl äl att märka den helt och hållet nya industrigren som härigenom uppstått, nemligen symaskiufa brikationen sjelf. Patentinnehafvarne i Englane och Amerika draga likväl ofantligt större reven) af sina symaskiner, än de tyska sabrikanterna och detta beror derpå, att den mycket strängar engelska och amerikanska patentlagstiftninger lemnar ett större skydd åt patentinnehafvaren egendom, än den tyska. De amerikanska och en gelska uppfinnarne hafva dessutom genom förbätt ringar af maskinen samlat sig stor förmögenhet särskildt vet man att den enkla, sjelfverkand apparaten för fållandet af tyget under sömman det inbringat sin uppfinnare en kolossal rikedom