Lady Audleys Hemlighet. Roman af Miss Braddon. Öfvers. fr. engelskan) Robert Audley hade en besynnerlig motvilja för at återvända till Essex. Huru skulle han kunna visa sig för Clara Talboys, då han nu kände hvad som vederfarits hennes bror? Huru många osanningar skulle han ej vara tvungen att säga, eller huru många undflykter skulle han ej nodgas begagna för att hindra henne fran att gissa sanningen? Men skulle å andra sidan det vara bättre för henne att få veta den förfärliga tilldragelsen? Kännedomen derom maste ju beröfva henne all ungdomsglädje och utplåna det hopp, som hon hyst i hemlighet. Han visste af egen erfarenhet att det var omöjligt att hoppas, då allt synes hopplöst, och han kunde icke uthärda att hennes hjerta krossades, som hans blifvit krossadt genom kännedomen om förhållandet. — Bättre då att hon allt framgent öfverlemnar sig åt falska förboppningar, tänkte han; bättre att hon vandrar genom lifvet sökande uppdaga sin brors öde än att jag skulle uppdaga det för henne och säga: Våra värsta farhågor äro förverkligade. Den bror, som ni älskade, har lönnmördats förrädiskt i blomman af sin ungdom. 2) Forts. tr. N:o 103.