Göteborgsposten – 4 maj 1863, sida 1

Lady Åudleys Hemlighet. Roman af Miss Braddon. Öfvers. fr. engelskan. — Jag skulle skratta åt er och trotsa er, om jag vågade, ropade hon; jag skulle döda mig och trotsa er, om Jag vågade. Men jag är en stackars eländig poltron, och det har jag alltid varit. Jag har varit rädd för det förfårliga arfvot af min mor, rädd för fattigdom, rädd för Georg Talboys, rädd för er. Hon teg en stund, men hon stod qvar vid dörren som om hon vore fast besluten att icke låta Robert gå, förran det föll henne in att låta honom gå. — Vet ni hvad jag tänker på? sade hon omsider? Vet ni hvad jag tänker på, när jag ser er der i detta rums halfmorker? Jag tänker på den dag, då Georg Talboys — försvann. Robert spratt till då han hörde sin förlorade väns namn; hans ansigte bleknade och han andades hörbarare och snabbare. — Han stod midt emot mig liksom ni står nu, fortfor mylady. Ni sade att ni ville jemna det gamla huset med marken och att ni ville rycka upp hvarje träd i trädgården för att finna er döde vän. Det skullo ni ej behöft göra; ) Forts. fr. N:o 100.