Göteborgsposten – 1 maj 1863, sida 2

Från Utlandet Franske ministern Billault har inom lagstiftande kåren i Paris, vid tillfället för diskussionen om budgeten, yttrat rörande polska frågan: Vi hysa en hjertlig sympati för Polens lidanden; men vi äro öfvertygade, avt frågan är europeisk och att hela det förenade Europas sympatier måste lösa frågan. Dessa ord innebära det nya uppslag man vill gifva åt frågans diplomatiska utveckling. Det franska kabinettet anstränger sig nemligen synbart, för att i den polska frågan åstadkomma en europeisk öfverenskommelse under dess ledning. Sedan kejsar Napoleon hvarken funnit Osterrike eller England beredvilliga att — säger en korrespondent från Berlin — beträda den väg, som man ursprungligen påtänkte i Paris, koncentrera sig franska kabinettets sträfvanden nu uppenbarligen på att vinna de europeiska mellanstaterna. Italien är redan förut beroende af Frankrikes politik. För Danmark kan Frankrikes bistånd icke vara annat än välkommet för upprätthållandet af dess rättsbrott. I Sverige — menar korresp. — gynnas kejsar Napoleons planer af konungens något äfventyrliga tänkesätt och nationalhatet till Ryssland, hvartill kommer att en hel svärm (?) af revolutionära emissarier verkar i Stockholm. Den unge Czartoryski, Bakunin o. a. agitera icke utan framgång i Sverige, och hafva till och med skaffat sig inflytelserika diplomatiska förbindelser. Svenska regeringen har, såsom bekant, redan börjat visas betinksamhet öfver denna agitation. Slutligen bearbetar franska kabinettet älven systematiskt de tyska mellanstaterna, för att vinna dem. Uu Turkiet anstränger franska regerinsen sig älven, och, enligt hvad vi tre oss veta, har redan öfverenskommelse om Turkiets medverkan för Polens sak ingått. Franska kabinettets upprop till de europeiska regeringarne. utt medverka för saken, har äfven tillställts Preussen, som härigenom kommer i en högst besynnerlig ställning, samt Belgien, paktadt denna makts nentralitet står under europeisk garanti. Detta nya diplomatiska steg af Frankrike tyckes innebära, att man ej väntar sig något antagligt svar från Ryssland, och då England är osäkert, vill Napoleon vidare söka imponera på Ryssland, understödd af hela det öfriga Europa, en handling i hvilken England ilven måste deltaga. Napoleon synes vilja snabbt uttömma alla diplomatiska ressurser, för att desto fortare komma till afgörandet. Det hela visar sig emellertid skola få en storartad prägel. Alla folk måste skynda att uttala sig för ett mot qväfning kämpande folks löd, deras uttalande är en medelbar tryckning på regeringarne och dessa måste deltaga det stora befrielseverket. Se der situatio