— — NT SON .Ai— — ——27 slika, som hängde öfver kaminen, samt ett vaxljus frän ett ställ i ett hörn af rummet, gick sedan hon tändt detta ljus före dem öfver den stenlagda salen och uppför en bred elipprig trappa af bonadt trä. Den engelske läkaren hade lätit sin belgiske kollega veta att man icke gjordlo afseende på utgifter i fråga om det arrangemanger, som gjordes för det engelska fruntimmer, som anförtroddes åt hans vård. I anledning häraf öppnade monsieur Val dörren till en präktig våning, som bestod af en tambur, hvars golf utgjordes af hvita och svarta med hvarandra vexlande marmorrutor, men som var nästan mörk som en källare, en salong, som var försedd med mörka sammetsdraperier och möblerad med en viss sorgeståt, som icke kunde bidraga till en glädtig stämning, samt en sängkammare med en så besynnerligt bäddad säng att den enda öppning dess betäckning egde var ett hål, som gjorts med en pennknif i täcket. Mylady stirrade missnöjdt omkring sig i rummen, som sågo ganska dystra ut vid det matta skenet från vaxljuset. Dess bleka och spöklika låga mångdubblades genom muttare återsken af detsamma, som glänste här och der i rummen, — i de mörka bonade golfven och panelningarne, fönsterrutorna, speglarne eller hvad man skall kalla de stora stycken, som prydde rummen, och som mylady först tog för dyrbart spegelglas men som i sjelfva verket bestod af dålig immitation af poleradt tenn.