Göteborgsposten – 30 april 1863, sida 1

Mylady hade icke sagt ett enda ord hela dagen, mec undantag af att hon asslagit några förfriskningar, som Rober I bjudit henne, då de rastat på vägen. IIon blef nedstämd då de reste från Brussel, ty hon hade hoppats att denn: stad skulle bli resans mål, och bon vände sig med missnöje och förtviflan från anblicken af det enformiga belgiska land. skapet. Hon såg omsider upp, då vagnen rullade in på en sto stenbelagd gård, som fordom fört till ett kloster men nu till. hörde ett otrefligt värdshus, i hvars källrar legioner af rät tor kämpade och gnällde äfven då solskenet föll in i de öfre rummen. Lady Audley ryste, då hon steg ur diligensen och be. fann sig på den dystra gården. Robert var omgifven a pladdrande bärare, som högljudt fordrade hans saker och di sputerade med hvarandra om hvar han borde taga in. Er af dessa karlar sprang på mr Audleys tillsägelse att hemt: en byrvagn och kom snart tillbaka drifvande på ett par hä star som voro så små att man kunde komma på den tanker att de huggits ut af en häst af ordinär storlek — drifvand på dem, säger jag, med vilda rop och hojtanden som läto de moniskt i mörkret. Mr Audley lemnade mylady i ett ödsligt kafferum åt er sömnig uppassares omsorg, medan han körde till en afläg sen del af staden. Åtskilligt var att göra innan sir Michael hustru kunde föras till det ställe, som d:r Mosgrave föresla get för hennes räkning. Robert måste besöka diverse bety dande personer, aflägga många eder, visa den engelske läka rens bref och underteckna och kontrasignera många gånger