Göteborgsposten – 28 april 1863, sida 1

kor att under inga omständigheter, under ingen förevändning den må komma vidare. Doktor Mosgrave böjde åter på hnfvudet — kanske litet barskt. — Jag är idel öra, mr Audley sade han kallt. Robert Audley drog sin stol nirmare läkarens och började med låg röst förtälja hvad mylady sagt liggande på knä aftonen förut. Doktor Mosgraves uppmärksamma och mot talaren riktade ansigte röjde ingen förvåning öfver den besynnerliga berättelsen. UHdan smålog en enda gång, och det lugnt och allvarligt; det var. när mr Audley kom till skildringen af tillställningen i Ventnor, men han blef ej öfverraskad. Robert Audley slutade berättelsen der, hvarest sir Michael Audley hade afbrutit myladys bikt. Ian talade intet om Georg Talboys försvinnande eller om de rysliga misstankar, som detta försvinnande uppväckt. Han nämnde icke något om Castle Inns brand. D:r Mosgrave skakade allvarligt på hufvudet, när mr Audley slutade berättelsen. — Har ni intet mer att säga mig? — N. j. Jag tror icke att något mer behöfver sägas, svarade Robert undvikande. — Ni vill bevisa att denna dame är svagsint och derföre icke ansvarig för sina handlingar sade läkaren. Robert Audley stirrade förvånad på läkaren. IIuru hade denne så snart kunnat komma underfund med den unge mannens hemliga önskan. — Ja, jag skulle, om möjligt, vilja anse henne ruobad