Göteborgsposten – 27 april 1863, sida 2

sta den förmodan, att England nu ej skall vara ovilligt att upptaga tvisten med Åmerika, för att så en välkommen anledning att låta Frankrike rangera den tryckande polskteuropeiska frågan. Säkert är, att det ovänliga förhållandet mellan England och Amerika alltmera börjar antaga karakteren at öppen tvist. I sin väg betecknande är ätven denna uppgift i Timescity-artikel för d. 19 d:s: Den framgång Sydstaternas län haft i Paris, London och Liverpool var känd vid den datum, då de i dag ingångna postunderrättelserna afgingo från New-Nork. och en ansedd bankir i Norden, tillhörande det demokratiska partiet, skrifver, att denna omständighet uppväckt stor förvåning och någon håpnad. Den betraktas?, tilllägger han, såsom ett praktiskt, så slående bevis å allmänna opinionen i Europa, i hänsyn till det slutliga resultatet af den kampen, att det måste väcka eftertanken i kretsar, som hittills varit slutna för en sådan svaghet. Ännu förljudes intet om den sak, hvarpå hela Europa med spänning väntar: Rysslands svar å stormakternas noter, ehuru det dock kan anses betecknande nog, att general Berg begär hundratusen (säger: 100.000) mans förstärkning, för att kunna undertrycka upproret i Polen; liksom äfven det med alltmera bestämdhet uppträdande ryktet om, att underhandlingar om afslutandet af en defensiv allians för närvarande bedrifvas mellan Ryssland och Preussen, i sig innebär en betydelsefull vink. Parisertidningen ÅLa France berättar från Petersburg at d. 19 d:s, att ryska statsrådet sysselsatt sig med polska frågan i en session, för hvilken kejsaren presiderade och till hvilken prinsarne, medlemmarne af plenum(?) och ministrarne blifvit inkallade. Ingåendet af stormakternas depescher väckte stor sensation. Den halfofficiela Pays meddelar en analys at Frankrikes note. Drouyn de Lhuys säger deri först, att det polska upproret väckt liflig oro i Europa, midtunder ett lugn, som icke tycktes skola hotas. Kampen i Polen verkade upprörande ötverallt. Frankrike lyder derföre sin pligt, då det för Ryssland uttalar de tankar, som sakernas ställning ingisver det, och gör Ryssland uppmärksamt på farorna. Hvad som gifver agitationerna i Polen en så utomordentligt vigtig karakter, är den omständigheten, att de icke äro följder af en öfvergående kris. Polens periodiska konvulsioner äro symptomerna till ett föråldradt ondt och tillåta ej mera något tvifvel om vanmakten i de kombinationer, som hittills blif vit försökta. för att försona Polen med den ställning som genom fördragen anvisats det. De så ofta inträffande störingarne af lugnet bletvo hvarje gång töremål för oro inom hela Europa, emedan Polen just är kontinentens centrum. Dessa förvecklingar upprörde alltid på ett oroande sätt sinnena. Om det skulle så fortgå, kunde de beklagligaste förvecklingar deraf uppstå. Det låge dertöre i alla makters intresse, att en gång för alla undanrödja den oupphörligt åter uppdykande faran. Ryssland skall derföre, hoppas man, upptaga dessa framställningar i den anda, som ämguvit kejsarens regering dem. Säkerligen skall Kyssland under dessa omständigheter visa sig litvad af de liberala planer, å hvilka kejsar Alexander redan gitvit så lysande bevis, samt erkänna nödvändigheten af åtgärder, hvilka sätta Polen i ett varaktigt fredstillstånd. Till elut anmanas transke gesandten i Petersburg, att lemna furst Gortschakoff afskriftt af denna note. Ryssarne sägas vara så litet herrar öfver de polska gränsdistrikten, att de helt och hållet törlita sig på preussisk och österrikisk mintär. De friskare-törstärkningar, som under veckan efter påsk ölvergått sodra och vestra gränserna, hatva stött på så godt som intet motstånd : ryssarne halva antingen blirvit tillbakakustade eller kringrända, eller och sotvo de med oppna ogon, om de ej utgjorde ötvermakten. Likaså hafva vapenoch krutinsmugglingar försiggått i stor skala. Det tyckes som att ryssarne äro i grund utmattade af det alltid tröttande guerillakriget. I Ostersjöprovinserna råder en riktig panic bland egendomsegarne, hvilka under en völjd af år ådragit sig böndernas förbannelse och hat. Ryssland håller tör närvarande på att i Kurland sammandraga en observationskår, med högqvarter i Mitau. Till Riga skall algå en flotulj, tör att anställa jagt på fartyg, lastade med vapen och trupper för Polen. D. 18 d:s imågade 400 polackar, förträffligt ekiperade och med tretio franska officerare i spetsen, från storhertigdömet Posen in i Polen. Flera träffningar omtalas, ur hvilka polackarne utgått såsom segrare. I Moskwa hafvo c:a 10,000 arbetare, af egen drift, i olika kyrkor låtit hålla böner för de i Polen fallna och ett snart slut på kampen. Senare Post.