Göteborgsposten – 27 april 1863, sida 1

och ett obegränsadt tyranni deruppe. Vi behöfva nu icke sysselsätta oss med att undersöka, huruvida bildandet af ett kejsardöme Ryssland var en nödvändighet eller icke — denna bildning är ett faktum. Men hvad som äfven är ett faktum, det är, att kejsardömet lefvat ut sin tid och redan står med ena foten i grafven. — Vi anstränga oss af alla krafter, att tvinga det sätta dit äfven den andra foten. Ja, vi äro emot kejsaredömet, derföre att vi äro för folket! . Uti en följande artikel med rubrik 1831 —1863 afhandlades i ett energiskt språk de båda märkligare resningarne i Polen, som med blod kursiverat i historien dessa båda årtal. I inledningen till denna artikel heter det: — Hvem kunde väl tro, att den gubben skulle ha så mycket blod ...4 sade Macbeth. — Än sen, kan man då icke tvätta bort blod? — vatten! ... gif mig vatten! ... sade hans hustru. Det finnes verkligen gubbar, hvilka ej allenast hafva mycket blod, utan äfven ungt blod ... och detta blod gör sådana fläckar, att man omöjligen kan tvätta ut dem. Ryssland lomnar bevis på allt detta ... och Gud gifve, att ej skuggan utaf någon af dem, som ha omkommit i skogen, må visa sig för det vid alla dess banketter. Den polska resningen har uppdragit en djup demarkationslinie. I undervisningsböckerna skall den för framtiden utgöra slutet af ett kapitel i ryska historien och början till ett annat. — Kejsardömet kan utan tvifvel fortfara att lefva som förnt, men spåren af denna kris äro outplänliga. Lifvet skall ej mera vara moraliskt detsamma. Ryssland skall minnas, att denna gubbe hade mycket blod i sina ådror, att detta blod alldeles öfversköljt dess händer ... och att det ingenting gjort för att aftvå det. Efter ett par protester, en till engelska konsuln i Malmö, meddelar Kolokol vidare en rapport till h. exc. adelsmarskalken i guvernementet Grodno, hvilken rapport afgifver en hårresande skildring af en kosackhords framfart i Polen. Vi torde få tillfälle att senare återkomma till denna noggranna och förfärande beskrifning. Under rubriken NMorale offentliggöres straxt efter en ordre till polismästaren i Grodno, enligt hvilken alla egendomsegare befallas begifva sig hem till sina egendomar och förbjudas samlas på mera besökta ställen. Då man faktiskt vet, att de spridda och på sina egendomar försvarslösa egendomsinnehafvarne der äro ett lätt rof för de mördande, plundrande och brännande ryska horderna, är det lätt att inse den stora betydelsen af en dylik ordre. Kolokol säger också: Det är med fasa och vämjelse vi återgifvit detta blodiga dokument. Af stort intresse är äfven en lågande adress från den studerande ungdomen i Pisa till de ryska studenterna. Dessa senare uppmanas deri att ställa sig i spetsen för revolutionen och derigenom förebygga det rysansvärda brodermordet, hvilket skall, om de skulle duka under, ensamt återfalla på czarens hutvud. En hel del smärre notiser komplettera det intressanta biadets innehåll.