Göteborgsposten – 25 april 1863, sida 1

tro, att lämpligaste grunden för indelning af manskap vid stadens sprutor varit, att hänga brickor på alla, hvilka sålunda kunna försaka sin sömn endast för att få tillfredsställa sin nyfikenhet. Vid denna eldsvåda lyckades visserligen ej hopen att så särdeles mycket gå i vägen för brandkårerna, hvilka arbetade med utmärkt raskhet och oförskräckthet, och vid hvilket tillfälle den nya ångsprutan fick för första gången visa sin stora praktiska nytta; men det lyckades den dock att nedtrampa rabatter och buskar, nedrifva plank med mera dylikt okynne, för hvilket icke den brandskadade får någon ersättning. Visserligen kunde här skaden ej blifva så stor, som då de Liepeska trädskolorna förra året totalt nedtrampades; men som vanligt visade man sin goda vilja. Då artillerivakten har nog att göra med att hålla vägen fri för vattenhemtning, torde detta ofog ej Kunna stäfjas, förrän vårt brandväsende kommit derhän, att utbrottet at en eldsvåda ej tillkännagitves för stadens samtliga invånare, utan blott för den vakande brandkåren, hvilken släcker densamma utan att grannarne förrän på morgonen veta något om hela affären. Tjenstehjonsflyttningen är inne. Vi skrefvo i går d. 24 April, denna befrielsedag, ef ter hvilken så mången i oket trälande suckat, för att sedan — åter komma i ett nytt. Det är tjenstehjonens frihetsvecka, deras karneval, men husmödrarnes pinovecka, under hvilken deras förra pigor hatva flyttat och de nya ej ännu anländt. Den senaste veckan har i flera afseenden varit illustre. Sålunda har under densamma chefen för de till Malmö ankomna polska krigarne, ölverste Lapinski, åtföljd at sin adjutant derunder gjort oss ett besök. Att en mera framstående främling passerar vår stad, är visserligen ingenting ovanligt, sådant förekommer alla dagar; men då sympatierna för det blödande Polen nu äro så lifliga, får besöket af en bland dess tappraste och ädlaste söner en större betydelse än besöket af någon annan person. Många voro ätven de, hvilka skyndade att upplånga en skymt af frihetshjelten under hans korta vistelse härstädes, hvarunder man dock ej medhann att för honom gifva något offentligt uttryck åt sympatierna för hans land. Ett lefve åtföljdt af några kraftiga och lifliga hurrarop borde man dock kunnat kosta på honom när ångbåten lade ut från land. Vidare hafva vi haft tvenne konserter, deraf den ena gifven af de berömda engelska violinspelarne bröderne Holmes. Att denna konsert var så fåtaligt besökt, att konstnärerna troligen ej hade nog inkomster för att betäcka omkostnaderna, under det fru Biörklunds konsert var högst talrikt besökt, är ett faktum, som förtjenar antecknas, såsom varande ett godt motskäl mot den ötver hela riket rådande jargonen, om Göteborgarnes förkärlek för allt engelskt. I musikaliskt hänseende hafva vi snart åtskilligt godt att vänta oss, i det såväl syskonen Neruda som systrarne Delepierre väntas. En konsert tillrustas af harmoniska sällskapet nästk. måndag i förening med bröderna Holmes. — Operasångaren Weiss och hofpianisten Dahl afreste i thorsdags på morgonen, för att gifva konserter i åtskilliga landsortsstäder, hvarmed början skulle göras i Venersborg och Uddevalla. I Uddevalla uppehåller sig eljest förnärvarande teaterdirektören Michal med sällskap, som ger representationer å nya teatern. Teaterbolaget hade, i afvaktan på hr Michals ankomst, i Berlin beställt en himmel, moln och dylikt, som under dessa klara dagar är sällsynt på Uddevallas horizont, med vilkor att TSAR ROSS —