Göteborgsposten – 24 april 1863, sida 1

— Ilar ni bestämt hvar ni villastanna? — Ja, jag skall stanna i Clarendon, ty jag känner till det stället. Är det allt du bar att säga? — Ja, utom att Alicia vill följa med er. — Alicia! — Det passar icke för henne att hon stannar qvar här vid detta tillfälle. Det är bäst att hon är borta tills — — Ja, ja, jag förstår, afbröt baroneten, men kan hon icke resa till något annat ställe — skall hon bestämdt vara. hos mig? — Hon kunde icke genast fara till något annat ställe, och hon skulle icke känna sig lycklig annorstädes än hos er. — Nå låt henne då komma, sade sir Michael, låt henne då komma. Han talade med underlig låg röst och med uppenbar ansträngning, som om det plågade honom att tala — som. om alla lifvets vanliga angelägenheter pinade honom så plågsam i hans sorg, att de voro nästan värre att uthärda än sorgen sjelf. — Nåväl, min käre onkel, då är ju allt uppgjordt; Alicia blir färdig att afresa kl. nio. — Det är bra, mumlade baroneten, hon kan komma, när hon vill; hon må komma, stackars barn. Ilan suckade tungt, när han talade i den halft medlidsamma tonen om sin dotter. Han tänkte på hur jemförelsevis likgiltig han bade varit mot sitt enda barn för den qvin