Göteborgsposten – 17 april 1863, sida 2

depescherna afgått, kan det betraktas som ett intyg för att makterna ej anse nämnda amnesti vara tillräcklig för polska frågans lösning. Från denna synpunkt har äfven polska nationalregeringen betraktat ofta nämnda amnesti-ukas. Hon har nemligen förklarat sig ej kunna från någon utgångspunkt för omdömet antaga deri innehållna fredsvilkor. Till svar på dekretet, har nationalregeringen tvärtom utfärdat en ny lågande proklamation till hela polska folket — de mosaiska trosbekännarne, hvilka hittills hållit sig på afstånd från deltagande i upproret, deri inberäknade —, att med kraft och allmänt gripa till vapen, för att fortsätta sin strid på lif och död mot förtryckaren, som ej ville lyssna till Polens skri af smärta. Detta nationalregeringens beslut är af den största vigt, ty det bekräftar, hvad vi redan från resningens början antagit, att polackarne nu föresatt sig skola slåss till sista man för återförvärfvandet af frihet. Det kan ej betviflas, att detta beslut skall utöfva sin verkan på det öfriga Europa. Folken skola med intresse följa krigshändelserna, opinionen är afgjordt på Polens sida, och den skall äfven fortfarande trycka på regeringarne, hvilka å sin sida återigen skola söka att drifva ryska regeringen framåt på eftergifternas vag. Men om Ryssland ej vill gifva efter, om det vill framhärda som-hittills; Hvad då? Vi ha alltjemt framför oss detta 2; men vi ha på sista dagarne kommit ett godt steg framåt: riktningen är angifven, makterna ha erkänt den — händelserna skynda framåt med en snabbhet, som, låtom oss hoppas det, diplomatien ej skall kunna hejda; ty här, vi upprepa det, gäller det framför allt, att ej låta Ryssland vinna för mycken tid. Sedan polska nationalregeringen i Warschau beslöt guerillakriget, hafva samtlige insurgentehefer, Lewandowski såväl som Lelevel, Podlewski såväl som de mindre cheferna i wojwodskapet Krakau, sogat sig derefter, och friskarornas krigförande och taktik hafva derföre på ett motsvarande sätt förändrats. Hädanefter skola ej mera några större afdelningar operera mot ryssarne. De små kringsvärmande skarornas anförare hafva äfven derföre erhållit tillsägelse, att aldrig och under inga vilkor inlåta sig i större strider med de ryska trupperna. Ått nagga ryssarne, uttrötta dem genom marscher kors och tvärs, angripa mindre afdelningar utaf dem, begagna sig af tillfällen då de blotta sig och intaga gynnsamma positioner gentemot dem — detta är f. n. insurgentchefernas enda uppgift. — Det skrifves derföre äfven från Krakau, att man nu för ett riktigt guerillakrig i Polen. Tusentals små insurgentskaror under okända anförare genomströfva landet. De anförare, som redan skaffat sig ett namn i kampen, hafva större hopar hos sig. Stora massor af frivilliga polackar strömma ötver Galizien och Posen in i Polen, utan att gränsbevakningen kunna hejda dem. Upproret griper omkring sig äfven i Ukraine; för att hejda det, tillgriper likväl Ryssland de strängaste åtgärder, och häktningar företagas i massa. Czas säger att, fastän upproret i de forna polska provinserna ännu befinner sig i sin början, tillgriper Ryssland likväl redan de starkaste medikamenter. Hela den aktiva armåen, hvilken redan i januari var sammandragen, med undantag af 6:te och en del af 5:te armekåren, befinner sig alltifrån upprorets början i full verksamhet; grenadierkåren, 2:dra divisionen af gardet och en del af gardeskavalleriet, alltså kejsardömets reserver, hvilka under kriget å Krim blefvo skonade I tills detta var nära slut, användas nu mot Polen; i Petersburg finnes blott 1:sta gardesI divisionen qvar och har förstärkts med några I finska bataljoner; i Moskwa och det inre af I Ryssland består militärstyrkan endast af 6:te larmekåren och denna är splittrad i många (små afdelningar. Det polska bladet drager deraf den slutsatsen, att Ryssland måste göra de största ansträngningar mot upproret. Åtskilliga träffningar omtalas, och alla styckas ha utfallit till förmån för polackarne. Ryssarne lida stora förluster i guerillakriget, och manssapet blir alltmera demoraliseradt. En ny polsk tidning, som utgifves i I Lemberg, har gjort en resum af alla de officiela ryska bulletinerna. Enligt dessa, skulle trån d. 23 januari till d. 27 mars innalles 161 träffningar ha levererats i konungariket t) Polen. I dessa strider skulle 6,193 insurgenter hafva stupat, 67 sårats och 1,177