Göteborgsposten – 17 april 1863, sida 2

d CUromer: N. — Lubcr k 140861 —m4 Fran Utlandet. Ändtligen har man kommit till någonting bestämdt i den polska frågan. Verlden, eller rättare folken hafva slutligen en viss punkt att fasthålla vid, och det skall hädanefter bli oss lättare att följa händelserna i deras utveckling. Sistlidne fredag, d. 10:de d:s, afgingo depescher till Petersburg från Paris, London och Wien, med instruktioner till Frankrikes, Storbritanniens och Österrikes representanter i Petersburg, att uppläsa dessa depescher för Rysslands utrikesminister, furst Gortschakoff, och till honom öfverlemna afskrifter utaf desamma. Dessa depeschers innehåll är naturligtvis ännu icke kändt, men redan i dag sammanträder ånyo det engelska parlamentet, och det skall sannolikt genast få del af åtminstone Englands note, så att hemlighetens slöja snart skall vara lyftad. Emellertid förklaras det från olika pålitliga håll, att depescherna äro affattade i vänliga ordalag, men innehålla allvarsamma varningar till Ryssland. Huruvida de fasthålla vid begäran af uppfyllandet af 1815 års wienerfördrag, kan anses mera än tvifvel underkastadt, alldenstund Österrike ej kunnat förmås fordra hållandet af ett fördrag, mot hvilket det sjelf brutit genom Krakaus införlifning. Möjligen äro depescherna, på grund af Österrikes prekära ställning till Polen, ej fullt identiska. Om ett äro vi emellertid säkra, och det är att de trenne stormakterna nu enats om ett bestämdt uppträdande i Petersburg, hvadan således allt tal om Österrikes lutning till Ryssland nu kan anses vara orätt. Huru långt det vidare kan gå i sin nu inslagna riktning, skola händelserna sjelfva i deras utveckling sannolikt bestämma. Data äro emellertid här af ej ringa vigt. Det var d. 10:de på aftonen som ofvannämnde depescher afgingo till Petersburg. Det är otänkbart, att icke ryska regeringen redan då erhållit vetskap derom. Kejsar Alexander skyndade sig dersöre, att indirekte besvara depescherna, innan han ännu fått officiel del af stormakternas framställningar. Den 11:te d:s undertecknades och redan d. 12:te, eller dagen derpå — en inom ryska embetsmannaslentrianen alldeles öfverraskande snabbhet —, offentliggjordes det kejserliga amnestidekretet. Detta är mera omfattande, än hvad förut sagts. Det utsträcker sig till alla de provinser, som deltagit i resningen, och undantager ej från nåden upprorets ledare. Men det vigtigaste är, att upprorsvapnen skola vara nedlagda före d. 1 maj, och att först efter detta underkastande reformer skola vidtagas, hvilka likväl ej skola utgå från någo nytt betraktelsestät, utan skola fortfarande bibehålla såsom basis de redan förut dekrete rade, men af polackarne ej godkända, obetyd. liga reformerna. Likasom ryska regeringer antagligen varit på förhand beredd på Frank rikes, Englands och Österrikes depescher, li ka sannolikt är det, att dessa makter haf reda på amnestidekretet. Då detta oaktad