Göteborgsposten – 11 april 1863, sida 2

Article Image
lunda församlingarnes nästan alla kommunalbestyr om händer, och var alltid deras ombud vid taxerings-, beredningsoch pröfningskomitåer m. m., samt förde vid alla tillfällen församlingar nes talan. Intressant musikföreteelse. En intressant musiksoiråe egde för någon tid sedan rum hos Rossini i Paris. Ett valdt auditorium närvar vid utförandet al tvenne nummer ur hvardera al de trenne Stabat Mater af Haydn, Rossini och Pergolese. Det var en sällsam etude för vännerna af andlig musik, och man måste beundra den omsorg, Rossini nedlagt i att erhålla en trogen uttolkning af de trenne mästerverken. De af maöstron sjelf lifligast applåderade artisterna voro: mmes Gris. kenneth-Ferranti och Trebelli, samt hrr Badiali och Bettini. — MNoirten skildras som något förträffligt i sitt slag, liksom den i och för gig sjelf var högst ovanlig. Washingtons testamente. Från NewYork skrifves: Britiska museet i London har nyligen inköpt grundläggaren af amerikanska republiken, Washingtons testamente. Detta är helt och hållet skrifvet med hans egen hand, och hvarje sida är undertecknad med hans namn. Genom denna sin sista vilja hade Washington gitvit frihet åt alla sina slafvar. Dokumentet innehöll derjemte för Unionens blifvande regering dyrbara råd, hvilka ännu i dag skulle kunna till en del tillämpas. Då nordtrupperna för en tid sedan angrepo staden Fairfax Court House i Virginien, plundrades fera offentliga byggnader, och bland andra det hus, der stadens domstol och arkier funnos. Washingtons testamente, som äfven förvarades der, blef stulet af en soldat, som sedan sålde det till några spekulanter, hvilka låtit det befordras vidare till England. En ny Kinesisk flotta nalkas nu sin fullbordan, fotad på europeiska grunder och med tillegnan af vetenskapernas och upptäckternas hittills vunna resultater. Denne nye bundsförvandt till England i den aflägsna östern har redan på väg trenne ångare, neml. två avisfartyg och en mindre kanonbåt. Tre andra, en aviso och två kanonbåtar, väntas med snaraste bli färdiga. I Amerika byggas åtskilliga andra. Bland dessa fartyg äro kanonbåtarne pansrade, och alla ha stor hästkraft, så att Kina, den stela dvalans land, snart utan vidare buller och bråk skall ha sin respektabla pansar-, hafsoch flodtlotta, bättre än mången europeisk stat midti skötet af civilisationen. Denna sak är af den största betydelse. Den kinesiska flottan skall i sina trakter återupprätta lugnet, hvilket under så långa tider varit förstördt, skall snart öppna alla Kinas hamnar för Europas handel och sålunda bli ett vigtigt medium för en Mnande tidsälder i östern. England skall närmast vinna derpå ofantligt, genom den stora utbredning, dess varubyte med Kina skall erhålla; men sedan handeln stadgat sig, denna civilisationens förtrupp, skall hela menniskoslägtet fira triumf öfver en nyvunnen seger. Det stora arbetar tyst, och vi se här ett nytt exempel derpå. En svindlande födkrok. Inför korrektionsdomstolen i Paris var för någon tid sedan en ung, vacker och väl klädd dame inkallad såsom vittne. Domaren trågade först efter hennes namn och ställde sedan till henne det öfliga spörjsmålet om hennes yrke. Jag svimmar, svarade damen. Den artige domaren besallte en vaktmestare sätta fram en stol och lemnade vittnet någon tid att hemta sig. Derpå sade han: -Var ej rädd, madame, utan var god säg mig, innan ni svär, hvad ert yrke är: — ÅJag svimmar!, hviskade blossande röd det vackra vittnet med knappast hörbar stämma. Domaren skickade efter ett glas vatten, den intressanta damen läppjade sakta derpå, neg behagfullt för domaren och såg på honom, som om hon väntade några vidare ppågor. Hon tillspordes återigen om sitt yrke. Förvånad och förvirrad, svarade hon: Ur lagman, jag har redan två gånger förut haft den äran att säga er, det mitt yrke är att svimman. — -Att svimma! utbrast rätten; rkan det vara ett yrke: Damen svarade jakande och förklarade, att hon åtnöjt sitt lifsuppehälle, och det ingalunda knappt, genom att hvarje afton i en modern paryr sitta uti en af de förnämsta logerna å Theätre de la Porte Saint Martin, och svimma bort at djup rörelse vid ett, af den spelade pjesens författare på förhand bestämdt, tragiskt moment. Hennes svimningar hade, tillade hon, gjort teatern stor rätter —————— A14141. a mi n Så om

11 april 1863, sida 2

Thumbnail