— — ——— Sverige och Polen. Aftonbladet för den 7 d:s innehåller en varmt affattad artikel angående våra dagars högmålsfråga, i hvilken en högst märklig upplysning lemnas, hvilken, om den icke har sin orgak uti en särskild af A.-Bl. ouppmärksammad omständighet, innebär en sådan kränkning mot den svenska nationen, att det är hvarje svensk medborgares pligt affordra vår regering förklaring öfver ett sådant förhållande. A.-Bl. säger nemligen: sOaktadt den stora liflighoten af de sympatier för Polen, som äro rådande inom vårt land och hvilka äfven gifvit sig luft inom folkrepresentationen, har man dock under de senaste veckorna lugnat sig med den föreställningen, att vår regering utvecklade en ganska energisk verksamhet i denna angelägenhet och att det i sjelfva verket vore alldeles öfverflödigt att numera uttala en önskan om en diplomatisk samverkan från vår regerings sida med andra makter till förmån för Polen. Man har dock härvid misstagit sig ganska mycket. Vårt kabinett lärer i sjelfva verket icke ha gjort det aldraringaste i denna sak. Men den i sin utrikespolitik mycket ytlige och kortsynte lord Russell har, enligt hvad vi från tillförlitligt håll erfara, ånyo tillfogat Sverige en kränkning, liknande den som han för icke längesedan lät oss vederfaras i den danska frågan. FR