Göteborgsposten – 7 april 1863, sida 1

17 4 OMAR SBA Stallen Jemväl låsnummer 1018419. GÖTEBORG, D. F. BONNIERS hoETRTCKEKI. (starka bifallsrop och applåder. Slutligen söreslog kandidaten IIedin i få, men kraftfulla ordalag en skål för de landsflyktige polackarna, för den polska Emigrationen. — Sedan de starka bravoropen förklingat och sångarne assjungit Björneborgarnes maroch alslöts festen, som i allo var en riktig folkfest, såväl i anseende till deltagarnes samhällsställning som still de sympatier hvilka vid tillfället utTI trycktes. Under festen afskickades till furst Czartoryski ett telegram, innehållande en varm och hjertlig helsning till fursten och hans olyckhga fosterland. — Vid slutet af festen företogs en insamling för de sårade Polackarne, hvarförutom större delen af den vid tillfället betalade entråafgiften är anslagen till samma ändamål. Såsom bevis på huru allmänna sympatierna för Polen äro kan omnämnas, att musiken gratis biträdde vid festen (något som mig veterligen ganska sällan händt här), dels ock, hvilket är än mer anmärkningsvärdt, att de vid festen tjenstgörande vaktmästarne anhöllo att få betala entreafgiften, hvilken de ock ganska riktigt erlade. Hög och låg ha sålunda härstädes skyndat att hvar och en efter råd och lägenhet bispringa de arma frihetshjeltarne. Förvissad om att denna företeelse ej kommer att stå enstaka inom Sveriges landamären, utan öfverallt skall mana till god efterföljd, kan man sålunda hoppas att denna fest för Polen skall bringa en rik skörd. Som festen nyss slutat och tiden är långt framskriden har jag tyvärr ej mer detaljeradt kunna redogöra för den och för de utmärkta talen, utan får hänvisa de härför intresserade till nästa nummer af Upsala-Posten, hvilken väl kommer att upptaga talen in extenso. För såväl de nyss utspelta arbetareoroligheterna som ock för åtskilliga andra mer eller mindre märkliga företeelser här å orten skall jag med det snaraste redogöra. Mons. Göteborg d. 7 April 1863. Från Danmark. Vid ett å Fredensborgs slott i dessa dagar hållet geheimestatsråd, bevistadt af konung Frederik VII, har en del vigtiga beslut fattats, om hvilkas eventuela följder och betydelse vi förbehålla oss vid ett annat tillfälle få yttra oss. Af de hittills kända besluten nämnas en kungörelse för Holstein och trenne k. reskripter till finans-, krigsministern, samt ministern för HolsteinLauenburg. Oaktadt vi ännu icke kunna inse dessa regeringshandlingar hafva den vigt som Dagbladet tillägger dem, enär de synas oss bära en oneklig prägel af halfhet, citera vi dock danska Dagbladets ord om desamma: Genom dessa allerhögsta tillkännagifvanden är afsöndringen mellan Förbundsländerna och de oberoende danska landsdelarne, eller såsom det kortare kan uttryckas: Holsteins afsöndring, fastställd som en fait accompli. Den legislativa afsöndringen är helt och hållet genomförd, gemensamheten i administrationen är något förändrad, och gemensamheten i angelägenheterna inskränkt, dels genom afskiljandet af en holsteinsk armfafdelning såsom förbundskontingent och utgifternas läggande till de särskilda holsteinska finanserna, dels genom öfverförandet af de lokala holsteinska utgifterna för de gemensamma institutionerna till ständernas (holsteinska) bevillning, såframt de gå utom normalbudgeten. De offentliggjorda k. akterna sysselsätta sig endast med den holsteinska sidan af sake de måste finna sitt supplement — och kunna således äfven finna sin ytterligare utveckling — motsvarande akter för konungariket och Slesvig, men dessa skola naturligtvis framkomma i form af förslag till det snart sammanträdande riksrådet. — Vi uttala såsom vär uppfattning, att om än den verkliga afsöndringen af Holstein ingalunda kan sägas härmed vara genomförd, är likväl ett otvetydigt steg taget i denna riktning. Man har ändtligen kommit från program till beslut, man har gått öfver dörrtröskeln från ord till bandling, och helstatsbron har nu upprifvits af regeringen . Vi anteckna i alla hänseenden med nägon, om än icke oblandad tillfredsställelse denna visade lifaktighet hos danska regeringen, och antaga att det snart (den 22:dre April) sammanträdande riksrådet skall veta ) att smida medan jernet är varmt. Emellertid är ett steg af betydelse taget, som kan bli af en för Norden högst vigtig betydenhet. Maria Seratos konsert igår afton å Nya teatern var rätt godt besökt, och den talangfulla konstnärinnan skördade lifligt bisall samt framropningar för hvarje af henne exeqveradt nummer. Säväl fru Beck, som assisterade med tvenne sångnummer, hr Alb. Lichtenberg, som reciterade Fänrikens marknadsminne, och en sångamatör från hufvudstaden, hvilken på ett vårdadt och känsligt sätt föredrog den bekanta herrliga tenorarian ur Elias, tillvunno sig äfven bifallsyttringar, hvilka jemväl egnades orkestern, som spelte en konsertouvertyr af Kalliwoda samt ouvertyren till Wallaces Maritana.