Göteborgsposten – 1 april 1863, sida 1

—— — bordet, sägande att det var allt han hade på ssig. En af gästerna räknade penningarne, hvilka blott uppgingo till 50,000 fres. En dylik restitution ansågs såsom en löjlighet. Calzado blef nu uppmanad att återställa de penningar han vunnit på Garcias spel. Han nekade, sägande att han blott hade på sig 16,000, å.18,000 fres, hvilka han fört med sig till stället. Att döma af Mirandas förluster skulle dock en summa af 130,000 fres finvas. Åtskilliga personer föreslogo att hvar och en närvarande skulle bli visiterad. Calzado vägrade, men då han blef omringad och fasthållen vid kläderna fann man en bundt sedlar vid hans fötter. Baron. Albert de Schonen bekräftade föregående vittnesmål och tillade, att då Garcia slutligen ville återlemna penningarne, fogade han dertill såsom vilkor att intet skulle omtalas om affären publikt, ett löfte som baronen för sin del bestämdt vägrade att afgifva. Hertigen af Caderousse Gramont var närvarande på madame Baruccis soiree. Han blef öfverraskad af att derstädes träffa Calzado, hvilken, efter hvad han visste, hade blifvit utkörd år 1858 ur hertig de la Roccas hus, emedan han bedragit vid kortspel. Efter supsen hos mad. Barucci såg han Calzado och Garcia en stund inbegripna i samtal. Vittnet berättade några omständigheter vid spelet samt att, då hans misstankar blefvo väckta, han steg fram och fattade de kort Garcia begagnade. Några af korten voro ljusare till färgen än de öfriga. Mr Mongeat upplyste att man i en klubb, af hvilken han var medlem, upptäckt det Calzado begagnat falska kort. Man bildade sedan en ny klubb ur hvilken Calzado uteslöts. Åtskilliga andra vittnen bekrättade ofvan anförda fakta. Miranda upplyste på tillfrågan att han i Havana sett Calzado, hvilken anländt dit medrörande en ofantlig mängd falska kort. Calzado hade på förhand uppköpt alla kort som funnos hos handlanderna. Då hans laddning af kort anlände sålde han dem till lågt pris och nandlanderna köpte dem itrigt, säkra om att göra god vinst på affären. Resultatet häraf olet att man icke någonstädes kunde finna annat än preparerade kort. Calzado spelade derefter hogt och vann ansenliga summor. På tilltrågan upplyste Calzado att han första gången blef bekant med Garcia i Baden för tre eller fyra år sedan och G. begärde då ett lån af honom på 1,000 frcs, alldenstund han förlorat alla sina penningar. Garcia träffade honom senare på Cats Neapolitain och återbetalde det lånta med en ursäkt för att detta ej blitvit gjordt sorut. Han hade deretter träfkat honom på åtskilliga ställen och hört att han vunnit 4,000,000 fres i Paris och Tyskland. I Augusti hade han mött G. i Homburg hvarest han förlorat alla sina penningar. Han förnekade bestämdt att han varit medbrottsling i något svek hos mad. Barucci och försäkrade att han ej varit Garcias medspelare i baccaraben. Rättegången, hvilken, såsom vi nämnt, börjat kl. 12 midd. slutade ej förrän kl. 2 på natten, då domrarne drogo sig tillbaka för att öfvorlägga. Kl. 3 återvände de och afkunnale ett utslag, hvari Garcia och Calzado förklarades skyldiga till bedrägeri vid spel och den förre dömdes till 5 års, den senare till 13 månaders fängelse. Hvardera skulle dessitom betala 3,000 fres i böter. Gemensamt skulle de ersätta Miranda 41,000 francs i skalestånd. Calzado, som var närvarande, fördes senast i fängelse. t—L