Göteborgsposten – 31 mars 1863, sida 2

skulle tvinga Osterrike att ansluta sig ull England och Frankrike. Österrike kan ej göra mera än att se till höger och venster och ställa sig säkert. Mot trenne makter kan det ej kämpa. Så finnas Sverige, Turkiet och Tscherkessien, hvilka brinna al begär, att hämnas på Ryssland. Svarta Hafvets frihet har garanterats af de europeiska makterna, och likväl blockerar Ryssland Tscherkessiens kuster. Om England, Frankrike. Österrike. Sverige och Turkiet samtlige enades — icke till krig med Ryssland, utan till enhet i det språk, de skulle föra —. så skulle Polen bli fritt. Tscherkesserna äro ett ädelt folk, hvilket i 80 år försvarat sitt oberoende mot Rysslunis väldiga makt. Ja, väldig har Rysslands makt varit; nu är den det, Gudi lot, icke mera. Ryssland har för kort tid sedan gjort wcherkesserna anbud; de hade likväl föraktfullt förkastat dem, emedan de ej trodde på de ryska löftena. Han hoppades derföre, att man icke skulle glömma tscherkesserna, då man insamlude penningar till Polens understöd; ty de äro en med polackarne förbrödrad nation. Mötet bör uppmana engelska regeringen, att afgifva ett verdict mot Ryssland, såväl af rättvisa mot Polen som för att sätta England i stånd, att godtgöra gamla fel. — Mötet be— — ?22— —— —— — —— MqL— zslöt härefter en petition i detta syfte till regeringen. I furst Czartoryskis tal å polska festen i Stockholm heter det: Det skulle vara mycket grymt om polska nationens hopp älven denna gång bletve gäckadt. Nej, mina herrar, nej, det är icke möjligt! Tiderna äro nu helt andra, och Europa befinner sig lyckligtvis icke i samma ställning som för tretio år sedan. r 1831 var det icke så mycket de ryska armerna som kufvade resningen; det var snarare de andra regeringarnes likgiltighet som qväfde den. Man hade då för detia arma Polen hvarken ett ord af uppmuntran eller ett hopp för framtiden; man nekade det allt moraliskt understöd. Polska armeen kunde vinna bataljer, men den kunde icke grundlägga en varaktig sakernas ställning, utan att ega Europas moraliska bistånd. Och hvad gagnar det Polen att vinna bataljer utan detta bistånd? Men år 1831 afgjorde kabinetterna efter godtycke nationernas öde, och de stodo alla, mer eller mindre, under inflytande af en egoistisk och skuggrädd politik, som ej tänk te på annat än att undvika hvarje förveckling för det närvarande, utan att taga i betraktande vådorna för framtiden. Omständigheterna hafva viisendtligen förändrats under de tretio åren som sedan dess förflutit: den allmänna opinionen har blifvit en makt, som man nu för tiden måste taga med i räkningen, och som sålunda har omflyttat politikens grundval. Äfven nu, lika väl som 1831, skall polska hären vinna segrar, fastän den är ensam, fastän den knappast har några vapen och nästan ingen amunnition; men Europa skall — hoppas vi — icke handla som det handlade 1831. Irad Polen nu begär af de andra nationerna, liksom det begärde det 1831, är icke att de förklara krig, icke att de sända sina armeer, utan endast att de gifva Polen sitt kraftiga moraliska understöd. och 9ifra det öppet, fullständigt och utan förbehåll. Denna polackarnes förklaring att de endast begära makternas moraliska understöd är högst betydelsefull, isynnerhet om vi dermed sammanställa tvenne andra förklaringar, afgilna at ministererna i Italien och Portugal. Uti Italiens deputerade kammare har nemligen det nedsatta utskottet hänvisat petitionerna angående den polska frågan till ministeren, hvilket utrikesministern godkännt, med uttalande af den förhoppningen, att den, som gifvit de lifegna friheten (ezaren), äfven skulle sörja för Polens lycka. Han tillade, utt itullenska regeringen har i en note meddelat England sina åsigter om Polen. Engelska rogeringen hade derpå tillsändt Italien en asakrift af sin note till Ryssland och uppmanat regeringen att dertill ansluta sig, hvilken uppmaning Italien med glädje efterkommit. Uti Portugals deputerade kammare har markis Loule förklarat, att portugisiska regerinsdcen går in på Englands förslag. att hos Nyse) 2 2 — ec — — 1 land göra kollektiva föreställningar till förmån för Ivlen; hrarsfler kammaren enstämmigt gaf mäinisteren silt förtroenderotum. Det visar sig således, att England, tvärtemot hvad som förut uppgifvits, uppmanat till kollektiva diplomatiska åtgöranden mot Ryssland. Af hvad som förljudes från österrikiska sidan vill det äfven tyckas, att Osterrike anslutit sig till Englands uppfattning, och att man nu är gynnsamt stämd för Frankrikes sordran at en kongress. Mon har England kunnat drifvas från sin förut intagna isolerade ståndpunkt till önskan af en kollektiv, torde det älven, då Ryssland väl kommer att visa sig motsträfvigt, skola gå in på en kongress, Joaktadt de följder en sådan kan medföra. Lemberg d. 25 mars: Chiechowskis kår ha upplösts; såsom bekant stod densamma i södra , delen at guvermentet Lublin, men resninger TIkan derföre ingalunda anses qväfd i denna j trakt. — Betydliga ryska stridskrafter mar