Göteborgsposten – 28 mars 1863, sida 1

den mindre obehagliga beskaffenhet, som kallas skoplagg. Krönikeskrifvaren fick sig häromdagen en liten snärt, för det hans ömma hjerta tyckt det vara synd om de flitiga) posttjenstemännen härstädes, hvilka arbeta såväl under natten som hela dagen från kl. 6 på morgonen. Då klatschen med all säkerhet kom från en posttjensteman, så har han intet att säga derom, ty äro posttjenstemännen sjelfva belåtna, Gubevare krönikeskrifvaren från att störa dem i denna ötvertygelse. Skulle han utså revolutionsfrö? Vare det långt ifrån honom! En af stadens totograter kom nyligen till en berömd, här sig uppehållande konstnär och framställde sin önskan, att få det nöjet fotografiera honom. Konstnären gick beredvilligt in härpå, men då fotograten anhöll att konstnären måtte derunder begagna en af de drägter, i hvilka han firat sma triumfer, gaf den senare det för alla i kostym fotografierade förkrossande svaret: Nin herre, jag är icke konstberidare, utan konstnär!