Göteborgsposten – 23 mars 1863, sida 1

Lady Audleys IIemlighet. Roman af Miss Braddon. Öfvers. fr. engelskan. — Hon skulle vara mycket dum, om hon lät en sådan orimlighet inverka på sig, sade hon. Ni är bypokondrisk, mr Audley, och ni bör taga in kamfert, lavendel eller sal volatile. Hvad kan vara löjligare än den ids, ni fått i ert hufvud. Ni förlorar er vän, Georg Talboys, på ett något mystiskt sätt — det vill säga det faller den herrn in att resa från England utan att underrätta er derom. IIvad betyder väl det? Ni har sjelf sagt att han icke varit sig lik efter sin hustrus död. Han var exceutrisk och misantropisk, han visade en fullkomlig likgiltighet för hvad som rörde honom sjelf. Är det då icke mycket troligt, att han ledsnat vid det civiliserade lifvets enformighet och rymt bort till de der vilda guldfälten för att förströ sig? Det är visserligen en romantisk historia, men den är icke ovanlig. Ni är dock icke nöjd med denna enkla förklaring på er väna försvinnande, och ni bygger upp en orimlig komplottsteori, som blott finnes till i er upphettade hjerna. IIelen Talboys är död. Times soger att bon är död. IIennes egen far siger er att hon är död. Grasstenen på Ventnors kyrkogård talar om hennes död. Med hvad rätt — skrek mylady med den gälla och genomtrangando 2) Forts. fr. N:o 67.