Göteborgsposten – 23 mars 1863, sida 1

å rådhuset derstädes hållit ett par möten, särdeles egna i sitt slag. Till första mötet kallades medelst kungörande från predikstolen den allmänhet, som sysselsätter sig med tidningsläsning, att möta å rådhuset d. 2 d:s kl. 6. e. m. för att emottaga och meddela upplysningar. — Till andra mötet kallades den tidningsläsande allmänheten medelst följande tillkännagifvande i Falköpings tidning: Mändagen d. 16 mars kl. 6 e. m. kommer å rådhuset i Falköping följande frågor att diskuteras: 1. Kan pressen i vårt land med skäl anklagas att hatva underminerat kristendomen och sedligheten? — 2. Hvilken är skilnaden mellan den lära, som de ortodoxa presterna predika, och den, som den tongitvande tidningspressen drifver? och hvilkendera är Kristi och bibelns? — 3. Kan det moraliskt försvaras, att hålla skandalblad? — Då Falköpings tidning, besynnerligt nog, ej skyndat att genast lemna redogörelse för så intressanta möten, äro vi inskränkta till dessa uppgifter, men skulle önska, det någon derstädes ville lemna oss närmare sanningsenlig redogörelse derför; ty det börjar verkligen bli på tiden, att tidningspressen, som hittills med undseende afbållit sig från en nagelfarande kritik med predikstolspredikningarne, hädanefter afgitver sin protest mot den sig alltmera utbredande metoden hos vår statskyrkas andliga, att i tid och otid angripa och göra försåtliga tillvitelser mot tidningspressen, såsom både hedniskt sinnad, okristlig och mera, och det äfven fastän de dagligen se, att det finnes intet ädelt och godt, som ej understödjes af pressen, ingen förtryckt och lidande, som ej af den försvaras och, så vidt den förmår, skaffas lindring. Att mycket agnar kan följa med hvetet, ligger i sakens natur, men icke bör väl derföre sjelfva tidningspressen i och för sig, detta organ inom den menskliga utvecklingen, utdömas. — Vi återkomma till dessa förhållanden.