Göteborgsposten – 20 mars 1863, sida 2

slöt professor Bauck afhandlingen om Beethoven. Härvid karakteriserades närmare hans sista period äfvensom hans lefverne under denna tid; särskildt analyserades Cis-mollqvartetten, med upplysande exempel å pianot. Såsom prof af B:s instrumentalmusik gafs en serenad-trio (4 satser) för flöjt, violin och altviol, ett miniaturvek af den täckaste ton, det finaste arbete. Talaren anmärkte, att han med afsigt valt detta för att söka uppfylla en af akademiens väsendtligaste pligter, neml. att till allmännare kännedom bringa mindre bekanta, men förträffliga arbeten. Urr kammarmusici Möller och Meyer samt prof. Randel utförde pjesen på ett högst talangfullt sätt. — berefter öfvergick tal. till den nyare tidens kyrkomusik, betraktade dess riktning under senare delen at förra och början af innevarande århundrade, samt uppsökte motiverna till densamma. Särskildt betraktades Uherubinr såsom kyrklig tonsättare, hvarjemte hans Requiem och hans Pater noster analvserades. Såsom illustrationer gafs sistnämnde komposition, äfvensom chören Pie Jesu ur requiems-messan. Väderleken. Från Westerås skrifves d. 17 dennes: Efter den tillstymmelse till vinter, som vi hade under förflutna veckan, då termometern utvisade ända till 19 graders kyla och snö föll i tillräcklig mängd. för att lemna ett hjelpligt slädföre, hafva vi nu åter blidväder och efter den fallna snön inga andra lemningar på vägarne än den djnpa smutsen. — Från Gefle skrifves den 12 dennes: Veckans temligen vinterlika väderlek med 10—11 graders köld och någorlunda hjelpligt slädföre har varit ganska välkommen för landttransporterna. Gefle-ån har ytterligare, — vi ha tör åttonde gången vinter, — åter lagt sig och yttre redden ända ut till sjös så långt ögat kan nå ifrån skärgården lärer vara isbelagd, ehuru isen ej kan vara annat än svag. Ångaren Hult skulle i dessa dagar hafva lagt till jernvågen tör att intaga last, men detta lärer väl väderleksförändringen nu en liten tid hindra. — Tidningen Helsingen yttrar d. 13 d:s följande angående väderleken i närheten af Söderhamn: Efter det att väderleken en längre tid varit den mildaste på många år, — hvilket förhållande, då föret icke varit rält gynnsamt hvarken för vintereller sommaråkdon, vållat en viss stagnation i den under denna tid eljest lifliga tillförseln af bräder och bjelkar m. m. — hafva vi nu åter fått ett temligen godt slädföre med låg temperatur, hvilken dock i dag stigit. Väderspåmän låta förstå, att den blida och allt annat än snödigra vinter vi hittills haft, skall komma att efterträdas af en bister vår, hvilket påstående, jemfördt med gamla iakttagelser, icke torde sakna sannolikhet. Nedanstående uppgift, meddelad af en noggrann observatör, visar för öfrigt följande förhållande: Medium af temperaturen under Februari — 0,06; kallast den 1:sta 9,7; varmast den 18:de F 5. Under en tid af åtta år, har denna månad varit den blidaste. — Från Wexiö skrifves d. 13 dennes: Vintern, som denna gång varit klen och ostadig de månader den enligt regeln bort föra spiran, synes nu med vårens berättigade inträde vilja återkomma, dock som vi hoppas endast på ett flygtigt besök. Natten till i söndags började den förut alldeles upptinade marken att ånyo tillfrysa och kölden fortfor till en styrka varierande mellan 5 och 12 grader Celsius tills i onsdags, då snö begynte falla och temperaturen med detsamma blef blidare. I går var marken hvitklädd till ett par tums djup och i dag är snöfallet så ymnigt som vore vi tillbakaflyttade till midvintern. — Kalmarposten yttrar under d. 14 d:s följande: Väderleken har denna vecka varit mycket ombytlig. På den skarpa blåsten följde ej obetydligt snö, och på denna åter ett starkt mildväder, hvilket redan tillintetgjort slädföret. Af de i dagarne hitväntade ångbåtarne har hittills blott Bråviken gjort sitt besök, — Ystadstidningen yttrar d. 13 dennes: Den lilla vinter, som häromdagen visade sig så morsk, har redan gitvit med sig och gått till sidan för den förut rådande milda temperaturen. Snön går i vatten allt hvad den kan och vägar och gator äro följaktligen slaskiga. Qvinliga industri-idkare. En mamsell Petrini i Stockholm har erhållit burskap såsom urmakare och drifver urfabrikation vid Götgatan. — Vid det Berlingska stilgjuterietablissementet i Lund äro, liksom i Stock