Göteborgsposten – 5 mars 1863, sida 2

sta delen af dess ungdom. för hvilken ej lemnades något annat val, än att fegt underkasta sig denna våldsåtgärd, eller modigt stupa på ärans fält. 4. Att vi ej nog kunna beklaga, att Europas öfriga folk ej lägesedan bidragit till återställandet af det polska folkets nationalitet, samt att vi ej kunna annat än uttala den allvarligaste förkastelsedom öfver hvarje försök af en främmande regering att i den nu påbegynta frihetsstriden understödja Polens förut öfvermäktiga fiende. Af dessa skäl tillönska vi det för sitt fosterlands oberocnde nu åter kämpande polska folket den Högstes Bistånd under striden, en slutlig seger samt ernående af den nationala frihetens och sjelfständighetens välsignelser! Man beslöt efter dessa resolutioners antagande att öppna en insamling till understödjande af de polska patrioterna och för detta ändamål utlägga anteckningslistor i boklädorna. Förhandlingarne afslutades derpå med ett ljudeligt: Lefre Polen! — Sedan insamlingen börjats med en gäfva af 500 rdr af talmannen för bondeståndet Nils Larsson i Tullus inflöt en summa af omkr. 1,100 rdr rmt, hvarefter församlingen åtskildes. Den iblåa boken, hvilken i lördags meddelades rikets ständer, hade i måndags, enligt till Posttidningen inkommet telegram, blitvit Norges storting delgifven. Syskonen Neruda skola snart återvända till Danmark, der dei Jylland hafva averterat om gifvandet at flera konserter. Gubben D. Gautier, den gamle kände konstberidaren, vistas förnärvarande med ett konstberidaresällskap i Randers, hvilket d. 28 sistl. Febr. gaf en stor karnevalsföreställning till förmån för den nu 88-årige konstberidareveteranen. Från Kristiania skrifves d. 27 Februari: Konungens afresa härifrån är bestämd till nästa lördag d. 7 d:s. — Konstitutionskomiten har till antagande tillstyrkt, att statsråden må tå deltaga i Storthingets förhandlngar. Kröningen i Norge kostade inalles, enligt nu utredda räkningar, 242,930 rdr rmt, deraf 200 utbetalts till den apotekare, som tillagat sjelfva smörjelsen. En arbetarestrike. Från Helsingborg skrifves d. 2 dennes: IIamnarbetet, som härstädes bedrifvits med en ganska betydlig arbetsstyrka och med en raskhet och ordning, som vunnit allmänt erkännande, har i dag genom en ganska sorglig omständighet för tillfället nästan afstannat. Då nemligen arbetet på morgonen skulle begynna, gingo arbetarne icke som vanligt till sina göromål, utan skockade sig omkring sina s. k. schaktmän, förklarande sig ej vilja fortsätta arbetet, om dem ej tillerkändes en aflöning af 1 Rdr 50 öre pr dag. Då arbetet i December månad tog sin början, var aflöningen 1 Rdr 16 öre och har sedan dess ökats, så att den under förra veckan utbetalts med 1 Rdr 37 öre, då 10 arbetstimmar beräknats — en aflöning hvilken vi tro vara motsvarande den högsta, som i orten är under denna årstid gällande. Om så är, ha ju arbetarne ingen anledning att anse sig för Jägt godtgjorde. Det sorgligaste ligger nu deri, att alla de missnöjda arbetarne, på samma gång som den fordrade aflöningen icke kunde dem beviljas, blilvit oåterkalligen afskedade, hvilket är kännbart och svårt, synnerligast för dem, som, aflägset boende, få återvända till sina hemorter, beröfvade en förtjenst, hvilken otvifvelaktigt varit lika god som den kunnat blifva långvarig. IIrr Bankofollmäktige hafva utnämnt) notarien J. O. Falk till kassör, kontorsskrifvaren E. J. Gyllenberg till bokhållare och kanslisten J. W. Vougt till notarie i rikets ständers bank. Svårighet att få en plats besatt. Adjunktstjensten i främmande lefvande språk vid Hernösands elementarläroverk har under den korta tiden af 8 år ej blott 3 gånger ombytt innehafvare, utan under nära hälften af samma tid stått otillsatt, och ehuru den nu 2 gånger blifvit ledig förklarad, har dock ingen sökande anmält sig till tjensten. Lönkrögeri hos en stadssiskal. En person i Sundsvall, som bodde i stadsfiskalens egen gård, har till rådhusrätten blifvit instämd för det han derstädes idkat lönkrögeri. IIan si blef dömd till höga böter, och rättens ordförande uttryckte sin, af alla närvarande delade förvåning, att lönkrögeriet kunnat undgå fiskalens blick. En jagthistoria. I Söderköpings tidn. berättas: På egendomen Ring i trakten af — —