Göteborgsposten – 28 februari 1863, sida 1

Lady Audleys Hemlighet. Roman af Miss Braddon. Öfvors. fr, engelskan. — Klockan två den dagen, upprepade Robert Audley, sågs min stackars vän sund och frisk vid det — vid det hus, hvarom jag talat. Från denna stund har han icke blifvit sedd af någon lefvando varelse, som derom lemnat någon upplysning. Jag bar tagit sådana mått och steg, som måste bragt ljus i saken, om han ännu lefvat. Jag bar gjort det tåligt och försigtigt — i början äfven med godt hopp. Nu vet jag att han är död. Robert Audley hade beredt sig på att få se gubben mycket upprörd, men hade ej väntat den förfärliga, den hemska fasa, som förvred mr Maldons bleka ansigte, när han uttalade det sista ordet. — Nej, nej, nej, nej, upprepade löjtnanten med gäll balft skrikande röst, nej, nej! För Guds skull säg ej så. Tänk icke så — kom mig icke att tro det — kom mig icke att drömma det! Icke död — hvadsomhelst blott icke död! Han gömmer sig kanske undan — han är kanske mutad till att hålla sig undan, men icke död — icke död — icke död! Han ropade dessa ord högt som om kan varit utom Big; NN t