Göteborgsposten – 27 februari 1863, sida 2

skall prinsessan af mayorns i denna stad hustru emottaga en smakfull blomsterbukett i en dyrbar, med juveler besatt blomsterhållare, och 60 unga damer, klädda i Englands och Danmarks färger, skola vid hamnkajen helsa henne med ett regn af violer och rosor. Amerikanska sydstaternas statslån. Till hvad som igår upplystes angående det statslån som firman Erlanger C:o i Frankfurt håller på att uppnegociera för de konfedererade staterna i Amerika, må följande nyare upplysningar läggas. Kontraktet för detta lån är redan undertecknadt af sydstaternas representanthus, och senatens ratifikation väntas med snaraste. Lånet är på 3 millioner pund eaterl., skall löpa mot 7 procents ränta och skall, ifall långifvarne så önska, betalas med bomull ända intill sex månader efter fredsslutet emellan de båda krigförande. Bomullen skall under kriget levereras i det inre af landet och efter fredens afslutande i en af hamnarne, till ett pris af 6 pence pr skålpund New Orleans middling. Den del af lånet som ej betalas med bomull skall betalas under en tid af tjugo år i halfårs-afbetalningar och liqvideras i guld i London, Paris, Amsterdam eller Frankfurt. Underrättelse skall sextio dagar förut lemnas styrelsen då bomullen bör levereras. Det tillägges, att som regeringen eger alla slags transportmedel skall den sålunda hypoticerade bomullen bli den hvilken efter krigets slut först utskeppas till Europa. Amerikanska ångaren Tuscarora, bekant för sina ständigt misslyckade jagter efter sydstatakapare m. fl., har ånyo varit ute för missödet att bli narrad. Den ett engelskt bolag tillhörande ångaren Calypso, som begifvit sig från England i afsigt att bryta blokaden i Charleston, lade nemligen under sin resa till vid Madeira för att taga in vatten. Olyckligtvis befanns det likväl att Tuscarora låg derstädes just i afsigt att uppbringa Calypso, hvars resas ändamål var bekant. Först sedan Calypso inlupit i hamnen vid Funchal igenkände dess kapten ångaren Tuscarora, hvilken han förut tagit för en fransk korvett. Konsten var nu att helskinnad komma ur den fälla hvari man så opåräknadt fallit. Calypso låtsade emellertid om ingenting utan fortfor att helt lugnt taga in vatten och kol, tills omkring kl. 11 på aftonen. En man sändes upp för att släcka lyktorna. Efter en stund kapades kabeln, machinen sattes i gång och Calypso lemnade Madeira, utan att bry sig om hvarken klarationsbevis eller tullumgälder och ehuru det var förbjudet att nattetid lemna hamnen. Citadellet märkte ej flykten tillräckligt tidigt för att skjuta, men Tuscarora blef deremot inom tio å femton minuter färdig att förfölja. Då Tuscarora satte sig i rörelse, afsköt det ett löst skott för att väcka fästningen och äfven förmodligen för att varna Calypso för hvad som komma skulle. Calypso hade så mycket ånga uppe som möjligt, men oaktadt natten var mörk lyckades man dock icke att komma undan, ty dels visade gnistorna från Calypsos skorsten Tuscarora vägen och dels var den senares hastighet ojemförligt större. Kula efter kula afsköts från Tuscarora, i den mån hon nalkades. Hela besättningen, utom kaptenen och rorgängaren, gömde sig under däck, medan allt detta pågick. Kaptenen var fullkomligt lugn och kallblodig efter vanligheten, trots det att räddning numera knappt syntes möjlig. Andtligen beslöt han att tillgripa det sista medlet och söka narra Tuscarora genom att stoppa. Elden under maskinen utsläcktes och fartyget fördes af vinden något åt sidan. En regnby kom lyckligtvis under tiden och himlen betäcktes af moln. Tuscarora förlorade sitt tilltänkta rof ur sigte och gick, i den tron att Calypso ännu var för ut, vidare, för: att om möjligt åter upphinna densamma. Under tiden vände dock Calypso och gick samma väg tillbaka som den kommit, och sedermera rundt omkring Madeira. Ett par andra engelska skepp, hvilka tillhörde samma bolag som Calypso och äfven voro ute i ärende att bryta blokaden i Charleston samt bevakats af Tuscarora, passade på tillfället och flydde på samma gång undan. Yankeeofficerarne på Tuscarora, hvilket är det snabbaste fartyg i hela amerikanska flottan, måste ha varit mycket förargade öfver att på detta sätt ha blifvit narrade af en engelsk kofferdifarare. Stenborrning med diamanter. Man har redan länge försökt att genom mekaniska . medel ersätta den långsamma och kostbara