Göteborgsposten – 19 februari 1863, sida 2

— Jag har varit mycket uppmärksam mot mylady, sade han. Hon intresserar mig mycket — förunderligt, och derpå utropade han med en förändrad röst och en hos honom ovanlig rörelse, i det han vände sig till baroneten och tryckte hans hand: Gud förbjude, min dyre onkel, att jag nagonsin kommer att göra ett så ädelt hjerta som ert bekymmer. Gud förbjude att någonsin den lättaste skugga af vanära skulle falla på ert ärade hufvud — och framför allt att jag på något sätt kommer att vålla det. Den unge mannen yttrade dessa ord med sådana afbrott att bans farbror aldrig förut hört honom tala på det sättet och derefter vände han bort hufvudet och teg. Han lemnade slottet samma qväll, men begaf sig dock icke långt bort. I stället för att resa till London med aftontåget gick han till Mount Stannings lilla by, gick in i det lilla snygga värdshuset och frågade Phoebe Marks om hon hade några rum att lemna honom. XVII I Castle Inn. Det lilla rum, hvari Phoebe Marks förde baronetens brorson, låg på nedra botten och var endast genom en kors. virksvägg skiljd från den lilla kammaren innanför värdsbus. salen, der värden och hans hustru bodde. Det såg ut som om Castle Inns vise byggmästare hade vianlagt sig om att blott de bräckligaste och ovaraktigast