Lady Audleys Hemlighet. Roman af Miss Braddon. Öfvers. fr. engelskan. — Min stackars lilla Alicia, sade Robert så ömt som om han talat till ett bortskämdt barn, tror du att de, som icke bena håret på orätt sida och icke bete sig som oskadliga galningar, för att bevisa sin passions häftighet, ick:kunna uppskatta en liten söt, varmhjertad och öm flickas förtjenster lika högt som någon annan. Lifvet är med allt, som måste sägas och göras, så mödosamt, att det är klokast, att taga äfven dess förmåner lugnt. Jag håller icke mycket väsen öfver att jag kan få goda cigarrer nästintill hörnet af Chancery Lane och öfver att jag har en söt och god kusin men jag är icke mindre tacksam mot Försynen för det. i Alicia uppspärrade sina grå ögon så mycket som möjligt och stirrade förvirrad på sin kusin. Robert hade tagit den fulaste och magraste af sina begge hundar och smekte lugnt dess öron. — Är detta allt hvad du har att såga mig, Robert? frågade miss Audley saktmodigt. — Ja, jag tror det, sade Robert efter långt betänkande. Jag tror att jag ville säga dig detta: gift dig icke med den jagtlystne baroneten, om du tycker bättre om någon annan; :5y om du vill vara tålig, ta sakerna lugat och vänja dig a —