Göteborgsposten – 18 februari 1863, sida 3

Uvarjehan da. Nyttan af ett rus. Ett brudpar infann sig för fjerde gången hos pastorn i en socken med anhållan om att blifva vigda, men för fjerde gången nekade hans högvördighet att uppfylla de unga tus begäran, emedan brudgummen var berusad, — ej af kärlekens lycksalighet, utan at vida oädlare sluidum. Det förundrar mig högeligen, sade pastorn till bruden, Åatt en flicka med ett så täckt yttre och sedesamt väsende, kan anse det tillbörligt att låta föra sig till altaret af en man i ett så öfverlastadt tillständ. Den stackars flickan brast ut i gråt och svarade att det var henne omöjligt att ställa till på annat sätt. Och hvarfore inte det, min flicka lilla 22 sporde pastorn. Emedan svarade bruden snyftande, Åjag aldrig kan få honom med när han är nykter. Förut beställt logis till år 1827. En beryktad stortjuf vid namn Tesdorf dömdes sistl. år i Hamburg till fem års tukthusstraff, hvarafter han utlefvererades till Holstein, der han äfven var tilltalad för åtskilliga bofstreck. Efter slutad undersökning blef han d. 23 Jan. d-erstädes dömd till 15 års fästning. Polisen i Hamburg erhöll underrättelse härom från vederbörande myndighet i Holstein, hvaruti det heter, att Tesdorf på våren år 1877 kun få afhemtas i Gluckstadts tukthus, för att i Hambvrg undergå sitt derstädes tilldomda 5-åriga straff.