Göteborgsposten – 18 februari 1863, sida 2

om hvem jag gifter mig med. Om jag gifte mig med en sotare, så skulle ni endast höja på ögonbrynen och Bäga: bevara mig — hon var alltid egen. Jag har gifvit sir Harry Towers korgen, men när jag tänker på hans ädla och oegennyttiga tillgifvenhet och jemför den med andra mäns bjertlösa, tröga, stolta, sjelfviska likgiltighet, så för jag lust att springa efter honom och säga — — Att du ångrar dig och vill bli lady Towers. — Ja. — Gör det icke, Alicia, gör det icke, sade Robert gripande sin kusins lilla smala handlofve och förande henne uppför trappan. Kom in med mig i förmaket, min stackars lilla kusin Alicia, min lilla förtjusande, häftiga, stormande kusin. Sätt dig der vid fönstret och låt oss tala allvar utan att gräla om det är möjligt. Kusinerna voro ensamma i förmaket. Sir Michael var ej hemma, mylady var i sina egna rum, och dea stackars sir Harry Towers gick fram och tillbaka på sandgången, på hvilken de bladlösa grenarne kastade sin sladdrande skugga i den kalla vintersolens sken. (Forte.)