Göteborgsposten – 17 februari 1863, sida 2

Lunda sattighus, denna annons likaledes undertecknad med andra namn än husbondens och värdinnans på Tjulshammars Vestergård, ehnru daterad derifrån. Sedan sålunda barnet blifvit annonseradt dödt på ett fattighus var tiden inne att näpsa annonsören. Annonserna begärdes och erhöllos på tryckerierna och stämning uttogs på den förmodade nidskrifvaren till nu pågående ting. Domhafvanden lär dock hafva förklarat brottet vara begånget utom domsagans domvärjo, till mycken salvelse för svaranden; men käranden, väl i farten att röra i saken, skyndade till staden för att få tidningarnes utgifvare stämde och fällde, förmodligen för vrängda framställningar till allmänhetens förvillande. Efterapad sedel. I Mariestad har man ertappat en sedel å 10 rdrs valör, på förvillande sätt efterapad ev dylik sedel af Wermlands enskilda bank. Denna händelse har gifvit räntmästaren Hedenstjerna anledning till följande märkliga rapport till landshöfdingeembetet i Mariestad: Som uti penningerörelsen befunnits närlagde falska sedel ä rmt 10 rdr af förvillande likhet med de af Wermlands enskilda bank utgifna kreditsedlar, får jag anmäla förhållandet till varning för allmänheten med begäran att i länskungörelserna måtte ofördröjligen inflyta, att W. E. B:s sedlar icke emottagas å landtränteriet efter den 15 nästkommande Mars månad. — Under minst 20 års tid ansåg nämnde bank sig böra lemna en billig ersättning och utvexling af dess kreditsedlar, men under ingitvelse at vederbörande, som bäst borde känna ränteriets besvär och risk och helt säkert låter väl betala sina tjenster, har sådant arvode senare åren blifvit förnekadt, hvarföre jag önskar undandraga mig all korrespondens med denna vinstgifvande inrättning, som anser sig tillständigt blifva betjenad utan ersättning; vid hvilket förhållande jag ödmjukast anhåller att Kgl. Maj:ts befallningshafvande ville benäget utverka inlösen af den falska sedeln, som i annat fall torde mig återställas. 21 Ä 1em 5,