Göteborgsposten – 3 februari 1863, sida 1

var, utan tvifvel, att sedan de nått Aden, vid nästa vindförändring återvända till Mozambikakanalen. De landstego vid en arabisk by vid namn Bunder Feluk, för att erhålla proviant och vatten. Infödingar ne syntes ej vara fiendtliga utan bådo dem landstiga. Underlöjtnant Fountaine, som anförde expeditionen, misstänkte dem dock och ansåg det vara försigtigast att ej allesamman landstego, ehuru de voro nära att förgås af törst. Han gick derför i 2:ne båtar i land, tillika med 14 man, 7 i hvarje. De andra begge båtarne qvarblefvo utanför stranden. Så snart de hade landstigit, blefvo de ögonblickligen anfallna af infödingarne och nedgjorda till sista man. Hvad som blifvit af de andra 2:ne båtarne, är ännu okändt. Vid Penguins ankomst, och sedan man erfarit, hvad som nu blifvit omnämndt, kommunicerade sig chefen med höfdingen för infödingarne, och fordrade att mördarne skulle utlemnas, eller, om detta ej skedde, skulle man med eld och svärd förstöra alla fartyg, hus och invånare på platsen. Efter något dröjsmål blefvo 20 af mördarne utlemnade till chefen på Penguin, som erfor att de öfriga mördarne hade flyktat, annars hade äfven dessa blivit utlemnade. Det belöts hastigt att hänga dessa 20 missdådare, såsom en varning för deras landsmän för vidare öfvervåld i en framtid. Vid postens afgång hade dessa nyligen undergått sitt straff. Man hade återfunnit några karbiner från de mördade, men icke något lik.