Göteborgsposten – 31 januari 1863, sida 3

föregifne broder är i sjelfra verket min älskare, med honom bar jag gifvit mig mina färde, och som vi voro i behof af respengar, medtogo vi de 4000 dollars som funnos i nattsäcken. Låt ej lura dig så kapitalt en annan gång! Din i döden trogna maka. Den bedragne äkta mannen stod som förstenad. I sin förtviflan slök han en portion Laudanum, men ej i tillräckligt stor dosis för att finna döden. I ett högst ynkligt tillstånd fördes han till sjukhuset. Polisen tog saken om hand, men deras efterforskningar lära ej ännu ha krönts med framgång. De älskande äro och förblifva spårslöst försvunna, och med dem de 4000 dollars. Inbillningen är värre än pesten säger ett gammalt ordspråk, hvilket bekräftas af följande historia: Scenen föregår på en restauration i Palais Royal. En herre inträder med gravitetiska steg, slår sig ned vid ettlitet bord, utstöter en djup suck och kallar derefter på kyparen. Herre, jag är till er tj.nst, svarar straxt upppassaren med ljudelig röst och den sedvanliga smidiga bugningen. Hvad finns här för godt 1 dag ? spörjer den nykomne gästen med det bleka ansigtet och den matta rösten, Allt hvad denna bok innehåller, hvarpå kyparen lemnar gästen en tjock bok inbunden i rödt saffian. — Gif mig en Julienne, en Boeuf å la mode, en balf butej Macon samt räkning derå. Med största nöje, svarar kyparen och tillfogar derpå med den höfligaste ton en väluppfostrad kypare kan åstadkomma, men räkningen har det ju ingen brådska med förr än min herre har spisat. Tvärtom, svarar främlingen, jag måste just ha den innan jag börjar äta. Nu blandar sig värden i samtalet, för att fästa uppmärksamheten på att det ej vore brukligt att på hans restauration liqvid uppbars innan förtaringen intagits. Med mig måste ni i så fall göra ett undantag, ty jag är en dödskandidat, dömd af min läkare till att dö snart och vid ett middagsbord, möjligen kan det ju inträffa här, men jag vill ej ha att man efter min död börjar rota i min portmonnä och derföre vill jag betala i förskott, innan jag spisar. Mina papper äro föröfrigt i fullgod ordning och om döden skulle träffa mig här, finner ni mitt kort i bröstfickan på min rock. Ni behöfver då endast att låta tillkalla en hyrvagn. Här var intet annat att göra än attfoga sig i den besynnerlige gästens önskningar. Under måltiden betraktade de öfriga gästerna den originele sjuklingen med stor uppmärksamhet; än lade ban handen på hjertat, än förde han den till hufvudet. Emellertid dog han icke den dagen. ÅAter en dag som jag belskinnad sluppit undan, sade han,men kanske i morgon... så länge jag lefver kommer jag dagligen tillbaka, emedan jag finner att man spisar ganska bra här. Och härmed aflägsnade sig den af läkaren utdömde patienten; men ännu den dag som inne är lär han med god appetit intaga sin middag på den ifrågavarande restaurationen, och vi skola hoppas, alldenstund mannen är en bygglig och älskvärd personlighet, att läkarens spådom på ännu rätt många år ej skall komma att gå i fullbordan.