Göteborgsposten – 31 januari 1863, sida 1

tmörkare årstiden, och dit kan man med skäl räkna en vinter sådan som denna, borde det halfva antal lågor, som efter kl. 12 blir brinnande, få fortsätta med sin gagnande verksamhet till dess dagen börjar gry. Åtminstone kunde en eller annan ledstjerna i gathörnen få qvarstå som en fyrbåk för den stackars menniska, som efter kl. 4 på morgonen är nödsakad att söka sig fram på någon af stadens gator. Likasom Mårtensgåsdagen är en Bartholomeinatt bland de befjedrade husdjuren, är äfven d. 31 Januari en fruktansvärd digerdödsdag för hundarne. Då utgår deras frihetstid, och eho af dem som då vågar stryka gatorna kring utan att vara försedd med lagligen löst stämpel, han stämplas genast såsom en lagöfverträdare och måste böta med sitt lit om ej husbonden vill öppna sin portmonnä. I dag är det denna hund-dag och säkerligen tar mången i dag afsked af sin lille Figge eller sin lilla Nätta, emedan 5 rdr göra mera nytta i matgrytan. Stackars du, som ej har råd att bestå dig den tillgifvenhet, som du kanske endast finner hos ett troget djur! Hrr amatörer af fet ål torde det vattnas i munnen vid den underrättelsen, att förnärvarande i Köpenhamn förevisas en jetteål, som är öfver 3 alnar lång, en aln i omkrets och väger öfver 60 skålpund. Att få se den, kostar en hel mark — jaja, icke en mark kött, utan en dansk silfvermark, 33 öre. Det skulle vara ett godt kap för en viraspelare att ta hem en sådan -äl). Förevisarne böra emellertid göra en särdeles god affär på vidundret, om de än icke kunna tjena så mycket på en dag, som franska statsverket gör. Utgitterna för franska armeen och flottan äro nemligen så ofantligt stora, att man beräknar den besparing, som uppkommer derigenom att det i år icke är skottår, då man har en dags mindre aflöningar, till inalles 745,000 francs! Af de sujetter, hvilka förra gången uppträdde i von der Ostenska sällskapet, men i år ej re-engagerats, befinna sig förnärvarande hr Koch vid hofteatern i Meiningen och mill Pauli vid teatern i Freiburg i Schweiz. Ai de öfriga, hrr Trausil, Osann, IIoyer, Meyer eto, har ej ringaste spår kunnat upptäckas 1 tyska teaterkalendrar, hvadan det år att förmoda, det de tagit sin hand från den otacksamma konsten.