Göteborgsposten – 28 januari 1863, sida 2

Från Stiftet. Till den lediga komministersbeställningen i Tegneby hafva inom fatalietiden, d. 26 d:s, trenne sökande anmält sig, nemligen v. pastor J. F. Rundberg. pastorsadjunkten L. Å. Hammar och pastorsadjunkten J. Sörensson. Offer för bränvinet. Backstugusittaren Johannes Pålsson under Salekärr har d. 11 d:s på morgonen anträffats liggande död ilandsvägsdiket vid Öfre Kuröd nära Uddevalla. Vid anställd undersökning har det utrönts, att Pålsson varit i rusigt tillstånd qvällen förut och att han i detta tillstånd under nattkylan omkommit. Briggen ,Daphnes strandning. Svensknorska generalkonsulatet i Köpdnhamn har till inrikesdepartementet sammastädes öfverlemnat en summa af 2,000 rdr rut, insamlade å Göteborgs börs för de vid Skagen under försöken att rädda briggen Daphne omkomna fiskrarnes efterlemnade anhöriga. Norska Morgenbladet innehåller en längre artikel angående det kongl. representationsförslaget, hvari detta till sina hufvudgrunder jemföres med danska och norska representationsförsattningarne. Det kongl. förslaget om förändring af svenska nationalrepresentationen afser icke något fullständigt upphäfvande af Sveriges nu gällande grundlagar. Det lemnar tvärtom vigtiga delar af desamma oförändrade. Det berör nästan icke konungamaktens, statsrådets eller högsta domstolens sammansättning och ej heller i synnerlig grad maktfördelningen mellan de olika: statsmakterna. Det minskar således icke rentaf de kongl. prerogativerna. Konungen behåller ej allenast sitt absoluta veto, sin myndighet öfver krigsmakten, sin rättighet att upphöja i adligt stånd, utan tillochmed sin uteslutande rättighet att utfärda ekonomiska lagar. Och — hvilket kanske direktast intresserar oss — bestämningarne om de diplomatiska angelägenheternas behandling förblifva i hufvudsaken desamma. Riksdagen får icke direkte någon utvidgad kontroll öfver dem. I allmänhet taget är det tydligt, att en sådan förändring i Sveriges författning, som den föreslagna, skall göra des sriksdag til len utomordentligt kraftig organ för de derigenom representerade samfundsklassernas vilja och sannolikt gifva vårt brödralands offentliga lif en lyftning, som det aldrig förut haft. Just det lättare tillfället att förskaffa sig bevillningar, som regeringen förbehåller sig, är ett medel att gifva större verksamhet åt samfundet och använda alla dess krafter, ett medel som, ifall det med klokhet begagnas, under vissa omständigheter nog kan bli af nytta, om det än ibland skall föranleda till missbruk. Men sin största styrka kommer den nya författningen att hemta deraf, att den ovilkorligen skall ge Nf åt en parlamentarisk regering åtminstone i de inre angelägenheterna. Riksdagen skall sammanträda hvart år. Redan derigenom kommer den att spela en mera i ögonen fallande roll uti Sveriges offentliga lif, än Storthinget hos oss. Dess moraliska styrka kommer att kännas stadigare och derjemte äfven starkare. Ministrarne hafva ej allenast i sin egenskap af ministrar rättighet att deltaga uti båda kamrarnes förhandlingar, utan kunna äfven väljas till riksdagsmän. Deraf skall följa, att de i allmänhet, för att med heder kunna behålla sina portföljer, äfven måste sträfva för att bli valda. De äro redan enligt den nuvarande grundlagen pligtiga att ansvara för hvad de kontrasignera, och såväl regeringsformen som det nya förslaget tilllägger riksdagen rättighet att i s. k. anmärkning uttala sitt tadel öfver en kongl. rådgifvares embetsförvaltning. Gentemot en sådan församling blir det sannolikt omöjligt för någon minister att bibehålla sig längre, än under det den regerar i öfverensstämmelse med majoritetens vilja. — — Om den föreslagna förändringen i Sveriges författning blir antagen, skola vi norrmän uppmanas att öfvertänka, huruvida icke vårt Storthing kräfver reformer, för att bli en lika kraftig organ för den genom detsamma representerade folkviljan, som den z riksdagen blir det för de ledande samfundsI klasserna inom det svenska folket, och denna uppmaning blir snarare starkare än svagare genom den omständigheten, att svenska nationalförsamlingens påtänkta sammansättning fördelar det politiska inflytandet mellan de olika samfundsklasserna icke så ringa annorlunda än vår grundlag. Riksdagen. Statsutskottets utgiftsasdelning har vid fortsatt behandling af 4:de hufvudtiteln beslutat tillstyrka K. M:ts begäran om 300,000 rdrs anslag till fortsättande af Karlsborgs fästningsbyggnad och 150,000 rdr till fortsättande af fästningsbyggnadsarbetena vid Karlskrona. — Konstitutionsutskottet har beslutat tillstyrka bifall till en af hr Witt väckt motion om den ändring i 1 12 mom. tryckfrihetsförordningen, att derur skulle uteslutas föreskriften om skyldighet för hvar och en, som antingen i öppen bod eller eljest, med rättighet att derom i allmänna tidningarne få kungörelse införa, vill bokhandel idka eller böcker försäija, derom göra anmälan hos justitiestatsministern; äfvensom konstitutionsutskottet lärer beslutat tillstyrka borttagandet ur 4 S 11 mom. i samma grundlag af äliggandet för hvar och en som är berättigad att idka bokhandel, att till justitiestatsministern eller hans ombud inlemna förteckning på in