Göteborgsposten – 24 januari 1863, sida 2

Proviantering. Vid hållen entreprenadauktion å provianteringen för Skaraborgs regementes alla möten detta år stannade handl. C. J. Bergqvist i Skara för lägsta anbudet: 46 öre portionen, deruti bränvin inberäknadt. Portionernas antal lär vara beräknadt till omkring 25,000 stycken. — Priset å bränvin till extra förplägning upptogs till 2 rdr pr kanna, Innehållet i en Strutsmage. En struts som efter långvarig vistelse i en zoologisk trädgård i Rochefort, derstädes afled blef derpå obducerad för att närmare tagas i skärskådande i anseende till sin inre byggnad. Det märkvärdigaste som vid denna liköppning utröntes var strutsarnes utomordentliga matsmältningsförmåga. I hans mage hittades nemligen icke mindre än 5 sv. skålpund mineraliska och metalliska ämnen. Deribland utgjordes nära trefjerdedelar af kiselsand. I magen fanns desutom sten och jernbitar till en vigt af ett halft skålpund, nio engelska kopparmynt mer eller mindre angripna, ett kopparscharnår föga oxideradt, två jernnycklar, ännu sammanhållna af ett band, 20 jernnubb eller stycken deraf, 17 kopparnaglar, 24 små kopparföremål, såsom knappar och delar deraf, en blykula, 12 afrundade kiselstenar och 26 små bitar, bland hvilka man igenkände 6 glasperlor. — Skyndom oss att tillägga, det strutsen detta oaktadt icke gick hädan tillfölje af indigestion. Kofferdifartyg af jern tyckas liksom pansarskepp komma allt mer på modet. Sålunda berättas det från Liverpool, att på de skeppsvarf derstädes, hvarest man bygger jernskepp, för närvarande herrskar den största verksamhet. Aldrig förut har man sett så många jernskeppsbyggare i verksamhet. Beställningarne på dylika fartyg mångfaldigas, troligtvis till stor del till följe af deras alltmera fallande pris. Jernskeppen kosta vida mindre än träskepp och hålla mycket längre. Det beräknas att medan för närvarande i nämnde stad byggas träskepp med 6,000 tons drägtighet, byggas derstädes jernskepp om tillsammans 20,000 tons. Dneumati-k postbefordring. Såsom vi någon gång förut berättat har man i England uppfunnit ett nytt sätt att befordra bref och paketer, hvarigenom en vida större skyndsamhet än tillochmed på jernväg vinnes. Det består i ett temligen vidt jernrör, i hvilket löper en liten vagn på ett par skenor. Vagnen tramdrifves på det sätt att man utpumpar luft ur eller inpumpar luft i den ena ändan af röret, hvarat följden blir att den omnämnda vagnen drifves åt det håll, der luften är tunnast. En sådan kommunikation är nu öppnad i London emellan Euston-stationen och nordvestra postdistriktets kontor vid Eversholtstreet. Afståndet är visserligen ej mer än 2,000 fot, men de fördelaktiga resultaten ingifva stora förhoppningar för uppfinningens framtid. Vagnar med 36 centners bruttolast passerade röret på en tid af 1 minut och 5 å 12 sekunder. Då så stor tyngd kan transporteras på detta sätt, ligger nära för handen att antaga, det äfven persontrafik skulle kunna drifvas efter det pneumatiska systemet. Sådant har också försökts och flera personer ha företagit den ovanliga resan genom röret med ofvannämnda hastighet, — i hvad ställning nämnes ej, men förmodligen i liggande, ty röret lär blott något öfver två fot i diameter. Färden skildras såsom litet hemsk, men för öfsrigt icke obehaglig. Man lider ej det ringaste af den komprimerade luften, ej heller al I drag, ty vagnarne gå uniformt med atmosteI ren. Kloakerna i Paris. Från äldsta tider hade parisarne öppna rännstenar för att leda stadens skämda vatten till en bäck kallac Menilmontant. I nionde århundradet begag. nades befästningsgrafvarne till samma ända mål, och ännu i sextonde århundradet va Palais des Tournelles, på den tiden en kung lig bostad, utsatt för de pestångor som ut dunstade från de omgifvande rännstenarne Den första öfvertäckta kloakledningen bygg des dock redan år 1374 i qvarteret Mont Åmatre, men så långsamt gick arbetet, att de Åår 1663 ej fanns mera än 1,207 famnar klo sakledningar. År 1836 uppgick deras längt till 270,000 fot, och den sista obetäckta at loppsrännan försvann först för tio år sedan -I Det nuvarande kloaksystemet beslöts år 185: och består af sex hufvudgallerier, kallade co! Jecteurs, och femton gallerier af andra ordninger Å första barndom. Hon hade lande att ingen annan — C(ÖCÖ(ÖAOA FsSam I