Göteborgsposten – 24 januari 1863, sida 2

väldigt i sin fars hus alltifrån sin första barndom. Hon hade alltsedan hon fyllt tolf år, burit husets nycklar och skramlat med dem i sitt sidenförklädes fickor och tappat dem än i buskaget och än i dammen och bråkat med dem på alla möjliga sätt. Sålunda hade hon invaggat sig i den föreställningen att hon uuder hela denna tid förestått huset. Men nu var miss Alicias regeringstid förbi, och vär hon tillsae hushållerskan om någonting, sade denna att hon skulle tala vid mylady derom, och att det skulle ske, om mylady ville. Derföre tillbragte baronetens dotter, som var en utmärkt ryttarinna och en talangfull målarinna, sin mesta tid utomhus ridande omkring på de gröna fälten och aftecknande bondbarnen, plogpojkarne och alla lefvande väsenden hon anträffade. Hon afvisade med surmulen bestämdhet hvarje försök till närmande å baronetens unga hustrus sida, och huru älskvärd denna än var, fann hon det omöjligt att öfvervinna miss Alicias fördomar och ovilja, liksom att öfvertyga den bortskämda flickan att hon ej gjort henne en stor oförrätt genom att gifta sig med sir Micharl Aulley. Saken var den, att lady Audley genom att bli sir Michaels hustru gjort ett af dessa skenbart förmånliga partier, som utsätta en qvinna för andra qvinnors afund och hat. Hon hade kommit till orten såsom guvernant i läkarens familj, i byn närmast Audley Court. Ällt hvad man visste om henne var att hon kom i följd af en annons, som mr Dawson, doktorn, låtit införa i Times. IIOn kom från London och var rekommenderad af en enda person, ett fruntimmer som höll en skola i Brompton, i hvilken kon tjenstgjort som lärarinna. Men denna rekommendation var så tillfredsstäl