Göteborgsposten – 23 januari 1863, sida 2

presentanter opartiskt och obundna af konsiderationer och dagtinganden för sina orters intressen afgifva sina röster i fråga om de norra och nordvestra banornas sträckning. I sammanhang med beslutet om södra banans sträckning beviljades, såsom tillstyrkt var, två millioner till arbetenas omedelbara fortsättning. Bondeståndet har ännu icke behandlat ärendet, men frågan är genom de tre andra ståndens summanstämmande beslut afgjord. Ryssland och den dansk-tyska fragan. Uti danska Dagbladets på franska skrifna diplomatiska veckorevy läses: , Enligt hvad vi fått veta, är det mycket säkert, att kabinettet i Petersburg ånyo sökt förorda grefve Russells förslag. Baron Nicolai (rysk gesandt vid hofvet i Köpenhamn) har för utrikesministern Hall uppläst en depesch, i hvilken hans regering utvecklar sin åsigt om Danmarks politiska ställning och dess förbindelser till de tyska makterna och Förbundet. De uttryck, hvaraf det kejserliga hofvet begagnar sig, äro af en så svåfvande och amfibieartad natur, att man icke skulle kunna anse dem för ett ovilkorligt biträdande af grefve Russells förslag, hvilka, enligt furst Gortschakoffs mening, endast inrymma elementerna till en grundval för förvecklingens lösning. A andra sidan kan man icke tvifla om den ande, som dikterat de af kejserliga hofvet använda ordalagen; man måste ovilkorligen betrakta den ej allenast såsom ogynsam, utan tillochmed som fientlig mot den politik, som under en följd af år idkats af vår regering. Det synes oss att den itver, hvarmed czarens regering skyndar att understödja de af grefve Russell gjorda förslagen, är den mest lämpliga att bevisa, huru ringa Storbritanniens utrikesminister tagit Englands verkliga intressen i betraktande, hvilka aldrig kunna öftverensstämma med Rysslands. Ett starkt fritt Danmark, befriadt från all slags beroende af Tyskland och nära bundet vid Sverige och Norge, kan på samma gång erbjuda England ett bålverk mot Rysslands välde i Östersjön, och en mycket vigtig länk i det förbund at de konstitutionela och protestantiska länder, hvilka äro bestämda att skydda Europas borgerliga och andliga frihet. Ryssland deremot har intet skäl att önska, det Danmarks konstitutionela regime blir stadgad, ej heller att dess oberoende blir försäkradt; hvad Ryssland fruktar är de skandinaviska ländernas närmande till hvarandra och förbund. I Köpenhamn undertecknades i går åtta dagar sedan, enligt Times, prinsens ar Wales äktenskapskontrakt med prinsessan Alexandra af Danmark. — Danska regeringen säges hafva för afsigt, att låta prinsessan beledsagas till England för hennes förestående förmålning utar en flotteskader, bestående at ett linieskepp, en fregatt och en hjulångkorvett. Representationsförslaget. På det att det framlagda kgl. representationsförslaget mårte blifva kändt af en så stor allmänhet som möjligt och finnas tillgängligt i en form, som egnar sig för en närmare kännedoms tagande ar detsamma, har red. at Dagligt Allehanda i Stockholm utgifvit detsamma, Jemte hr justitiestatsministerns yttrande, i broschyrtorm, till ett pris at 35 öre pr exemplar och kontant 20 rdr för 100 exemplar. Reqvisitioner göras hos magister K. A. Lindström i Stockholm. 1863 ars väderlek. Den bekante vä derleksspåmannen L—z meddelar i Gotlands läns tidning följande: År 1863 blir vintern ostadig, med dels lindrig köld och snö, dels tö och regn, om hvart annat; tyckes dock i Mars månad vilja antaga ett något barskt utseende; våren kylig och våt iförra, men varm och torr i senare hältten; sommaren regnig och lindrigt varm; hösten ombytlig, men mera våt än torr; den blir kall mot slutet, med förmodligen slädföre i medlet af November och senare hälften af December. Höets afkastning torde blifva mindre gifvande, men säd och rotfrukter gifva god äring samt fisket öfver medelmåttan. Till hedersledamot af Landtbruksakademien har K. M:t utnämnt II. Exc. f. d. statsministern för utrikes ärendena friherre E. Lagerheim. Hindersmessan i Örebro foretedde d20 d:s, första marknadsdagen, liflig rörelse och betydlig tillförsel, oaktadt menföret, hvilken olägenhet dock numera kännes mindre be1 0o. 1.7,