Göteborgsposten – 23 januari 1863, sida 2

afgift. Utskottet föranlåtes alltså hemställa att omförmälda motion, så i det ena som i det andra hänseendet, måtte afslås. Uti en af Josef Almqvist från Norrbottens län väckt motion har blifvit hemstäldt, att rikets ständer ville hos Kongl. Maj:t i underdånighet anhålla, att det för telegrafverket utfärdade reglemente i så måtto må blifva ändradt, att ingen tjensteman må, utan eget begifvande, kunna från den ena till den andra stationen förflyttas, samt att fullmakter för alla tjenstemännen utfärdas och att deri tjenstemännen blifva på viss bestämd station placerade. Utskottet har funnit ifrågavarande förslag hvarken befrämja det allmännas bästa eller de ifrågaställde tjenstemännens sannskyldiga nytta och fördel, samt ansett, att åtminstone intill dess klagomål öfver maktmissbruk afhörts, hvilket i nu omförmälda hänseende, utskottet veterligen, ej är förhållandet, bör hos innehafvaren af statens högre embeten förutsättas benägenhet för väld, godtycke och försoljelser, utan dessas motsats. Med stöd häraf har utskottet hemställt, att omförmälda motion må lemnas utan afseende. Uti en af Johannes Svensson från Skaraborgs län väckt motion har blifvit föreslaget: ratt hela Wadsbo sqvadron af lifregementets husarkår jemte 25 man af Vestra Nerikes sqvadron måtte ställas på vakans, så till häst som karl, mot en årlig afgift per nummer, så stor som Kongl. Maj:t kan finna lämpligt att fastställa. Ekonomi-utskottet, som efter vederbörlig remiss behandlat ärendet, och redan uti ett föregående betänkande (rörande ifrågasatt afsittning af Smålands husarregemente) uttalat den mening, att landets kavalleri ej tålde minskning; och då, beträffande lifregementets hussarer, det ej kunnat åberopas samma skäl som, berörda mening oaktadt, ansågs innebära en tvingande anledning att medgifva Smålands hussar-regementes upphörande såsom kavalleri, har utskottet funnit desto mindre uppmärksamhet kunna egnas nu ifrågakomna indragning, som dels den föreslagna sönderdelningen af förstnämnda kår ätven ur andra synpunkter måste befinnas olämplig, dels rikets ständer, ehuru de vid ett töregående tilltälle bifallit, nu deremot icke ens medgifvit Smålands hussar-regementes afsittning, i det två riksstånd afslagit utskottets derom gjorda framställning. På grund häraf har utskottet hemställt, att motionen ej må till någon åtgärd föranleda. Med anledning af en utaf O. Thorell från Elfsborgs län väckt motion har utskottet tillstyrkt, att rikets ständer måtte hos h. M:t anhålla om utfärdande af en författning, hvarigenom stadgas, att K. M:ts befallningshafvande skall, vid uppkommande fråga om borttagande af grind ötver allmän väg, före besluts afgifvande inhemta vederbörande kommunalstyrelses yttrande. Reservation är anförd af hrr Ljungberg och Börjesson samt af hr Waitt, som ansett utskottet böra formulera sin hemställan sålunda, att rikets ständer må hos K. M:t i underdånig skrifvelse anhålla om utfärdande af en författning, hvarigenom dels anbefalles obehöriga grindars afskatfande, dels föreskrifves, det K. M:ts befallningshafvande skall vid uppkommen fråga om grinds anbringande öfver allmän väg inhemta vederbörande kommunalstyrelses yttrande i ämnet. hcrillningsutskottet har beslutat afstyrka en väckt motion om hundskattens upphörande. Samma utskott har beslutat tillstyrka bifall till K. M:ts förslag att kurhusatgiften må jemväl under nästa statsregleringsperiod utgå på sätt och till de belopp, som bestämdes vid sistlidne riksdag. Aftonbladet uttalar sin belåtenhet öfver det af rikets ständer i all stillhet fattade beslut, att godkänna södra stambanans sträckning från Salen till Nässjö, genom hvilket beslut bladet anser sträckningen vester om Sommen vara så godt som afgjord, tilläggande: Emellertid må man med skäl lyckönska riksdagen och landet att åtminstone detta trätofrö numera icke längre finnes, och man har en särskild anledning att fägna sig öfver att hela denna fråga blef afgjord för sig och utan samband med frågorna om öfriga stambanor; ty numera kunna hela det södra Sveriges re— Me CC