Göteborgsposten – 23 januari 1863, sida 1

Notabel resande. RXyutnämnde spanske ministerresidenten i Stockholm, senhor Aniduaga, anlände i går morse med postdiligensen hit till staden, på resa till Stockholm. En staende teater härstädes lär vara i allvarligt öfvervåigande. H.-T. berättar, att dir. Oscar Andersson skall hafva beslutat att ställa sig i spetsen för bildandet af ett stående teatersällskap här i staden, dervid hr A. ämnar inbjuda flera at Mindre Teaterns i Stockholm nuvarande sujetter att ingå såsom bolagsmän i företaget. — För sakens framgång anse vi önskligt, att om ock hr A. öfvertager föreståndareskapet, en yngre och kraftigare man må öfvertaga sjelfva den sceniska ledningen. Landshöfdinge-embetet har, på begäran af direktionen för hypoteksföreningen anmodat kommunalnämnderna inom länet att, så vidt möjligt är, tillse att hos hypotekstöreningen belänad fastighet icke vanvårdas eller till värde förminskas, samt att, der sådant inträftar, mot ersättning för nödiga kostnader, anmäla förhållandet hos direktionen. Det kongliga representationsförslaget bedomdt i Danmark. Den i Köpenhamn utkommande tidningen Danmark uttalar sig på ett öppet och om klar blick for torhällandena vicmande sätt om det kongl. förslaget ull representationens ombildung. Vi huva med någon undran funnit, att de öfriga ledande danska tidningarne icke yttrat nägra egna från sin synpunkt motiverade omdomen om förslaget, hvars betydelse för hela den skandmaviska Norden icke får förbises. Vi meddela emellertid här, etter A. BL, tidningen -Danmarksyttranden: Denna retorm är en lissfråga för Sverige, men på samma gång ar djupt mgripande betydelse för hela Nordens politiska och nauonela utveckling. Sverige gär tramät med Jättesteg. Svenska tolket är fattadt at en maktig framtidsunpuls; allmänna andan är i nogre grad än nagonsin förr väckt för de svra iniellektuela och materiela intressena, och dess verkningar spåras i hela den sociala och ekonomiska utvecklingen. Men oaktadt allt detta har Sverige haft en länk om benet och lidit under ett sördersligt cryck, så länge som det politiska lifvet hatt sm medelpunkt i en onaturlig och tornuttsstridig representation. Man har på alla sätt försökt lappa på det gamla husecv och törse det med moderna beqvamiigneter; men den ratta trefnaden har nkval allud saknats. RNänslan af detta tryck har bufvit desto starkare, som svenska tolket på sista tiden när mäst kunna mse att från det ögonblick, då till och med den måkuge grannen 1 öster började retormera sig ocn de rysk nalfbarbarerna att känna eig som edt edropelskt tolk, skulle Sverige vara forloradt, deresc det icke borst och iramst pånyttuoudes som ed svarkt och enigt folk under iria och lervande 1lormer. For Norden 1 sin helhet ar eu sund och trisinnad reform af den svenska representauonen måhända af asgorande vigt. Vet tinns väl andra momenter tor en sammanslutning mellan de trenne folken; men dessa forlora dock en stor del af sin betydenhet, så långe nuvarande stora olikhet i nurvudvilkoret tor en social och politisk utveckling exisverar. Läksom redan Fredrik VI, då han var svensk kronpretendent, insåg nodvändigheten at att uppoflra den danska absolutismen för att narma landets polltisk förtattning till den svenska, så känna nu såväl de styrande i Sverige som det stora flertalet at svenska folket nodvändigheten af att offra den sista qvarlefvan irån medeltiden för att åstadkomma ett när