Göteborgsposten – 21 januari 1863, sida 2

författning måst förordna en dylik tjensteman mot den ersättning, som framdeles kan blifva bestämd. För ersättningssumman hade hr E. gjort sig väl förtjent, yttrade hr IIedlund, men beslutandet af summans utbetalande ur stadskassan tillhörde ej stadsfullmäktiges pröfning. Kand. Philipsson å sin sida yrkade fortfarande att ärendet skulle uppskjutas, för att inhemta de af honom förut omnämnda upplysningarne, hvarvid han bland annat framdrog det betecknande faktum för frågan, att landssekreterarne, ehuru statens tjenstemän, af staten uppburo arvoden för sin befattning såsom krono-ombud vid bevillningstaxeringarne. Tal. föreslog att man för denna gång måtte bevilja det begärda arvodet, men med protest att en dylik utgift skulle drabba stadskassan. Sedan åtskilliga af de sallmäktiga förenat sig om hvardera af de olika meningarne, dervid såväl ordföranden som postdirektör Ameen och lektor Blomstrand ansågo frågan i dess närvarande skick ej kunna till afgörande upptagas at stadsfullmäktige (i strid mot vice ordföranden grosshandl. Ekman, som ej ansäg något uppskof behöfligt, utan att ansökan genast kunde och borde afslås), skreds till proposition, dervid genom omröstning med 38 nej mot 7 ja den åsigten segrade att trågan ej skall uppskjutas. Med nästan enhålligt ja beslöts deretter, att hr Ekermanns anhållan skulle afslås. Den andra frågan rörde tvenne af lektor F. Th. Blomstrand väckta förslag om stadens beslutade nya tulloch packhusbyggnad, hvilka gingo ut derpå, att stadsfullmäktige dels måtte upphäfva magistratens, borgerskapets äldstes och drätselkommissionens d. 30 sistl. December iändrade beslut, genom hvilket byggnaden skulle uppföras med yttre cementsputsning, och istället besluta, att densamma måtte uppföras med råmur af pressad gulsten, i likhet med nämnde auktoriteters beslut at d. 26 Sept. förra året, helst tillfölje at detta byggnadskomiten redan från Danmark inköpt 150,000 stycken dylik pressad sten at bästa sort. För vidlyftigare redogörelse öfver den ganska långvariga diskusstonen härom, hindrar oss tid och utrymme. Här må endast nänmas, att såväl lektor Blomstrand som handl. A. N. Wickman (båda medlemmar i byggnadskomiten, men af skilda meningar, i det visserligen båda hylla åsigten, att ej cementsputsning utan råmur bör användas för den beslutade byggnaden ; men den förra derjemte vill hafva hela Edelsvärdsska ritningen förkastad och en ny, af stadsarkitekten Strömberg uppgjord antagen, hvaremot den senare will tilllämpa Edelsvärdska ritningen med de mindre yttre förändringar, som äro nödvändiga tillsolje af råmurens föredragning framför cementsputsningen) till ledning för stadsfullmäktige sramlade historiker öfver byggnadsfrågans behandling under de fyra är, som förberedelserna för byggnaden pågått. En del tullmäktige, hrr Boman, Wickman, Berger, Philipsson och prof. v. Schoultz, yrkade, att en förberedande komite måtte nedsättas för frågans behandling, hvaremot hr Hedlund, understödd af grosshandl. O. Francke och postdirektör Amdcen, ansåg stadsfullmäktige ej hafva någon befogenhet att ändra eller upprifva föregående myndigheters lagliga beslut, hvadan stadsfullmäktige endast kunde besvära sig öfver desamma. Sedan såväl hrr Berger och Philipsson som borgmästaren Ewert kulltörtat denna uppfattning af stadsfullmäktiges rättigheter, rörde sig tvisten hufvudsakligen kring frågan, huru en beredande komite skuile ullsattas, i det åtskilliga personer ansågo att byggnadskomiten, med förstärkning at ett antal medlemmar, skulle bilda densamma, då deremot andra ansägo, att endast i frågan rullkomligt opartiska personer borde i densamma inväljas. Slutligen skreds till proposition, då genom skedd votering, med 24 ja mot 21 nej, beslöts, att lektor Blomstrands förslag skulle för utredning öfverlemnas till en komite, bestående al de fyra qvarstående medlemmarne i byggnadskomiten för nya tulloch packhuset samt dessutom ett antal nyvalda ledamöter (kontraproposition: nytt val ar samtliga ledamöterna i den förberedande komiten.) Genom acklamation bestämdes derefter antalet af de ytterligare medlemmarne i komitön till tre stycken. Då votering om dessa tre personers utväljande af flera begärdes, företogs enligt för