Göteborgsposten – 15 januari 1863, sida 1

valtning eller rättare inkräktande. Dessa hemman, hvilkas afkastning är så högst benöflig rör Hallands allmoge, ul kyrkornas byggnad och underhåll, jemte andra utgitter, vul man nu för allt i verlden bortrotta, och tillegna dem enskilda personer. hemmanens n. v. arrendatorer. Men hvad mände vara orsaken att denna begärlighet etter andras gods tått en så ohejdad framgång? Jo! Årrendatorerna af dessa hemman halva blitfvit alltmera förmätne; de desta hafva haft ganska billiga arrenden, hvar före ock flertalet at dem aro vålbergade och en del ganska förmögne, och när menniskan har det bra vill hon na det ännu bättre. Dessa arrendatorer fingo derföre lust att bluva sjeltegande åoer och hafva också under hogvals år intrigerat så, alt kyrkohemmansbönder gång efter annan butvit valda till Halländska allmogens ombud vid riksdagarne; hvilka ombud från begynnelsen hatt till sin våsenddiga uppgist att frännända Halländska allmogen dess kyrkogods. En kyrkonemmansbonde har ärven under senaste riksdagarne gått i de gamla lotspåren. Har han ej sjelt uppträdt, så ha andra i saken intresserade personer gjort det i hans ställe. Så framstodo vid senaste riksdagen hrr Björck från Göteborg och Heurlin från Wexiö län med motioner i ämnet, åberopande de arma kyrkohemmansåboarnes beklagansvärda ställnmg:. Skada att motionärerna ej tillställde en exposition af de exemplar kyrkohemmansbönder som vid riksdagorue varit att tillgå, på det rikets ständer hade kunnat öfvertyga sig om de marterade böndernas behjertansvärda belägenhet! Vid samma riksdag utverkades ock tre stånds beslut derom, att kyrkohemmansbönderna skuile få lösa sina inuehafvande hemman efter en viss taxa, emot hvilket beslut presteståndet, som af uppenbar välvilja för allmogen alltjemt spjernat emot inkräktandet af kyrkornas hemman, ganska eftertryckligt reserverade s Huru en sådan privilegiisråga, som tillochmed ingår på eganderättens område, kunnat af regeringen upptagas till prötning, på grund af endast tre svånds beslut, derom må ecelesiastikcheten kunna lemna upplysning. Fill en början lät det emellertid icke så sarligt, då riksdagsbeslutet i denna fråga af kongl. Maj:t remitterades tll kommerskollegium för insordrande at eederbörandes förklaring. IIVem kunde vål då tro annat, än att församlingarne skulle blifva hörda i ämnet. Så skedde dock icke, utan vederbörande trodde sig kunna döma i denna sak, vederbörande församiingar, kyrkohemmanens egentliga egare, alldetes ohörda. Istallet uppgjorde lanashördingen i Halland och biskopen 1 Göteborg ett torslag, enligt avilket n. v. kyrkohemmansbönder skulle å, mot en lindrig atrgIilt, tullt oberoende besittningsrätt till hemmanen. kyrkornas eganderätt skulle härigenom bliva i hög grad inskränkt. Ett ytterligare förslag har senare utgått trån justitiekanslersembetet. Fa nu se om icke ätminstone detta forslag kommer till vederbörande församlingars hörande! Såsom frågan hittills ochandlats, d. v. s. utan att de, hvukas egunderätt varit i fråga, fått ha ett ord med i laget, synes det, som höga vederbörande ansäge Halländska allmogen vara omyndig eller mimndre vetande. Annars trodde vi, att Land skulle med lag byggas, ätven i Halland! Göteborg d. 15 Januari 1863. Det kongl. representaion-forslaget har nu blitvit till rikets ständer örverlemnadt och telegraten har kring landet spridt underrättelse om hufvudgrunderna for detsamma. Det gläder oss, alt tinna det vara 1 huivudsaklig mån Jiberalt och i alla hänseenden el —— —