Göteborgsposten – 13 januari 1863, sida 1

Ett godt skämt. Våra läsare torde minnas den julklappsom den varma patrioten örverste Hagelstam skänkte landet i den gjorda beräkning, att Sverige skulle kunna erhålla en skänk al 255 nullioner rdr rmt, genom en skatt af ett och ett halft öre för hvarje jumfrusup bränvin och med undvikande al utländska lån för våra Jernvägars begagnande. Vi skyndade att efter N. D. A. återguva hr Hagelstams beräkningar, hvilka enligt vår äsigt ännu förtjena afseende, ithy att den tillökade bränvinsskatten, om den ocksa försvarar eller omöjliggör bränvinsbränning, jemväl derigenom skulle bringa landet en ofantlig vinst, då den skulle bortskära en nationalkrätta och bereda tillfälle till en ökad sädesexport och bättre vård om ladugårdsskötseln, hvarigenom stora summor skulle infly ta till landet, i stället för att de nu — supas upp. De mera hemmastadda räknarne mom pressen tunno likväl icke förslaget antagligt. Jonköpingsbladet: visade, och på ett klart sätt — i allmänhet är det förvillande farligt att blott ytligt sätta tro till sådana räknare, hvilka lätt kunna förvända synen på folk — att indrifvandet af en så ökad bränvinsskatt för jernvägsbyggnadernas räkning skulle farligt minska rörelsekapitalet för ögonblicket genom dess öfvergående till fast egendom, och sålunda inverka hämmande på en mängd företag, hvaremot penningars indragande i ett land, hvilket har så ringa rörelsemedel som vi, skulle verka alldeles motsatsen. Jönköpingsbladet hade till en del fullkomligt rätt; men så kom en annan räknare och drog en konseqvens ur Jönköpingsbladets anmärkningar, hvilken slog litet ötver in absurdum. Handelstidningen visade nemligen genom en i sit slag sinnrik kalkyl nog, att, tvärtemot ofverste Hagelstams beräkning af att en besparing för jernvägars byggande med egna meskulle erhållas genom påläggandet at 1 2 öres skatt för hvarje sup bränvin, landet skulle göra en besparing ar 64 nulllioner, om det ej pålade skatten, utan i stället toge lån. De resultat, hvartill H.-T:s räknare kommit, visar nemligen att efter 51 år till jernvägarnes byggande erfordrats, då bränvinsskattemedel blivit använda (genom beräkning af ränta på ränta) 1,327 mill. rdr rmt då utländska lån upptagits 1,263 —, . hvilket mycket rikugt ger en besparing at — ö4 millioner rdr rat. Emot denna H.-T:s beräkning har en insändare i Aftonbladet den bekanta signaturen MM) framkommit med ett Förslag till skattefrihet för svenska folket, hvilket slående bevisar, alt man må vakta sig för att obetingadt gilla hvilka beräkningar som helst, nuru väl de än må vara uppställda. Vi kunna ej neka oss nöjet, att här meddela hr Mäs godmodiga, men dock satiriskt bitande skämt: En varm vän af nationens skuldsättning har oomkullrunkligen bevisat, att om svenska staten, i stället att årligen af statsmedel utgitva 7 millioner rdr eller under 15 år tillnopa 105 millioner rdr, till samma utgifis bestridande upptager amorteringslän på enahanda summa med 21 millioner rdr hvart tredje är, så blir i detta fall etter 51 års förlopp besparingen för staten 64 millioner rdr. Manne icke rättare 52 ar, då räkneexemplet synes ga från 1858 ars början till slutet af ar 19097). Detaljerna är det öfverflödigt här atergifva, de finnas i Göteborgs Handelstidning för den 7 Januari, och torde detta vara en tillräcklig garanti, att intet statsekonomiskt hocus pocus ligger i det sagda eller i det följande. Af konungens senaste proposition till rikets ständer angående statsverkets tillstånd