Göteborgsposten – 9 januari 1863, sida 2

förtjent af sina landsmäns tadel, och det skall om så tveckor i fullt mått bli honom ill del. Göteborg d. 9 Januari 1863. Vetenskapsoch Vitterhetssamhället hade i går afton enskild sammankomst, då, oafsedt åtskilliga förberedande åtgärder för den till d. 24 d:s utsedda högtidsdagen, val anställdes af Ordförande för nästa år, dervid professor d:r G. Hjort erhöll de flesta rösterna. Lektor L. J. Lindeberg förevisade 6 st. egenhändiga bref af den store Linn, dels till hans bekante lärjunge Kalm, dels ock rörande dennes amerikanska resa till en baron Bjelke, som af intresse för vetenskapen erbjudit sig att bestrida kostnaderna derför. Brefven hafva igenfunnits i Upsala bland enskilda familjepapper, och utbjudas nu till salu för den fattiga egarinnans räkning. Utsigt lärer ock förefinnas, att ett par bland dessa bref, genom enskild frikostighet, komma att för framtiden pryda Göteborgs Museum. Folkskolorna. Allmänna folkskolestyrelsen har till ordförande för detta år utsett biskopen d:r Björck och till vice ordförande hr E. G. Lindström. — Till lärarinnor i de nya småskolorna i fattigförsörjningens hus har tolkskolestyrelsen antagit mams. Pauline Wedelin och fröken Laura Abramina Leijel. Norska matroserna. I går afton anlände hit med snälltåget 208 matroser från de på östra kusten infrusna norska fartygen. Jernvägstrafik-styrelsen skall för detta undantagsfall, på norske konsulns anhållan ha tillåtit att tredje klassens vagnar fingo medfölja snälltåget, hvarigenom de norska rederiernas omkostnader något minskats. Ytterligare flere hundra man norska matroser äro att på samma sätt hitförvänta. Bibelns lära om Kristus. Det märkliga och af allmänheten begärligt emottagna arbetet af V. R. med ofvannämnda titel underkastas nu ändtligen en mera genomgående kritik utaf en af ortodoxiens mest framstående män. Uti den af professor A. F. Beckman i Upsala utgifna Teologisk Tidskrift förekommer nemligen en längre uppsats häröfver, kallad Nya Testamentets lära om Kristi Gudom, utgörande tillika granskning af några hufvudpunkter i hr Rydbergs verk. Otvitvelaktigt skall den senare ej lemna hr Beckmans kritik obesvarad. Från Skagen skrifves den 1 dennes: I går, årets sista dag, firades här en sorgetest, då liken efter 7 af de raska fiskare (den ättondes är ännu ej återfunnet), hvilka under försök att rädda manskapet på Göteborgsbriggen Daphne kantrade med räddningsbåten och tunno sin död i vågorna, skulle begrafvas. Vädret var vackert, solen log mot oss och sände sina varma strålar ned på de nakna sandrefven, liksom anade hon icke, på hvilken sorg och olycka hon nedblickade. På alla flaggstänger svajade Dannebrogen på half stång, de döde till ära. Borgmästaren, i förening med mänga andra, gick omkring i husen hos de aflidnes familjer. I hvarje hus afsjöngs en psalm förrän liket bars ut. Alla kistorna, nvilka voro smyckade med kransar och å hvilkas lock de medaljer hvilade, som åtskilliga af de aflidna förvärfvat sig genom att rädda menniskolif vid skeppsbrott, blefvo derefter förda till kyrkogården, der 7 grafvar voro uppkastade bredvid hvarandra. Pastorn på stället höll ett vackert tal öfver de aflidne, i hvilket han särskildt framhöll den goda sak, sör hvilken de aflidna offrat sig, hvarjemte han talte tröstens ord till de efterlemnade sörjande. Derefter sänktes kistorna i jorden. Alla som kunde hade följt kistorna till kyrkogården (deribland ätven den räddade besättningen å Daphne, för hvars skull olyckan timat), och det var rörande att se den sorg och bedröfvelse, som var utbredd öfver alla, unga och gamla, män, qvinnor och barn, och ymnigt runno tårarne, ej blott ur qvinnornas ögon, utan äfven ur gamla härdade mäns. De omkomna efterlemna 8 enkor och 23 barn. Då det varit under menniskovänliga försök att rädda besättningen å ett svenskt fartyg som dessa familjtäder fått tillsätta sina egna lit, är det troligt, att svenska regeringen. skall vidtaga någon åtgärd till lindrande af de efterlefvandes nöd; men då man vet, huru ringa och otillräckliga vanligtvis de belopp äro, hvilka för sådana ändamål anvisas, bör det blifva en angelägenhet för bättre lottade i Sverige att bispringa de arma. Götebogr ——— — —X-—— — .X.X.i wm— —— — — — — — — — -sv