Göteborgsposten – 8 januari 1863, sida 2

väringsåldern i dem deltaga. Likaså vor nyttigt, om under några sommar-söndagsester middagar den äldre skolungdomen srivillig ssamlades till öfningar under en krigsmans be ssall. Otvifvelaktigt skulle dessa öfningar solkskolan och efter densamma visa hos fol kets barn de högsta frukter vid beväringsöt ningarne, och då åt dessa kunna gifvas er mera militärisk tillämpning. I det lägre elementarläroverket, likasom de högre folkskolor, hvilka på några ställen landet äro under bildning, begynner enke redskapsgymnastik. Handgrepp med trägevä kunna öfvas, äfvensom enkla infanterirörelse utföras. Dessa skolor böra ega gymnastiklä rare, hvilka aflagt prof på kunnighet och skicklighet. I det högre elementarläroverket böra de gymnastiska örningarne vinna möjlig fulländ ning till kroppsoch själskrafternas helsosamma utbildning. Fullständig redskapsgymnastil tillkommer här. För de äldre gossarna: hand. grepp med verkliga gevär; bajonetttäktning med gevär härtill inrättade; sabelföring och värjtöring,; då träsablar (käppar med handtag) och floretter kunna anskafsas; enkla kolonnoch linieformeringar samt kedjeformeringar och rörelser i kedja. Mälskjutning med mälsmäns tillstånd. Handgrepp och infanterirörelser synas lämpligast böra utföras på fri mark, några veckor under hösteller vårtid, men icke utsträckas under hela lärotiden, dels för att ej borttaga tid för de angelägnare kroppsöfningarne, dels för att icke möjligen utledsna skolungdomen genom det enahanda i täta handgreppsötningar. För universitetets ungdom kunde kostnadsfritt beredas mera tillfälle, än nu är händelsen, till gymnastik och vapenföring äfvensom till målskjutning. För tillvägabringande af här föreslagna gymnastikundervisning anses i betänkandet nödigt: att domkapitlens åläggande att tillse, det folskolestadgans föreskritt om seminarieelevernas undervisning i gymnastik ovilkorligen efterletves; att undervisningen vidgas till det mått, att eleverna kunna undervisa så väl häruti som uti enkel vapenföring; — gymnastiska eentralinstitutets fullständiga ombildning, i atseende på styrelse, lärarekraster och undervisning, samt erforderliga nybyggnaders verkställande, allt i syfte att anskassa tillräckligt antal skickliga gymnastiklärare; — ett större antal otficerares emottagande vid gymnastiska centralinstitutet än hittills skett. Betänkandet ötvergår derefter till undersökning om, huru hos solket efter skolaren tanken på fäderneslandets behof af samtliga sina söners medverkan till försvaret skall kunna vidmakthållas. Sedan beväringspligten uppfyllts vill komiteen, att den vapenfore mannen skall ingå i en landstorm, med åliggande att värna sm ort, men icke förpligtad att lemna dess stridsområde. För att en sådan, ätven under fredstid skall kunna vara letvande, hänvisar komitcen på den gagnande inflytelsen at frivilligt ordnade skjutgulen, då de utväxa till den allmännelighet, att de tå nationell betydelse. Under tred hatva de genom prisskjutningar, hvilka antagit arten af tester, lifvat nationalkänslan, och under krig hatva itrån dem skickliga skyttar, i medvetande af sin vapenkunnignet, inträdt i armåen och genom detta efterdöme gitvit en medborgerlig väckelse till deltagande i kriget. Inrättandet af sådana skjutgillen vore derföre synnerligen värdt uppmuntran. Särdeles lusgitvande skyttegillen är då de utbilda sig till föreningar ätven för andra vapenöfningars utförande. De erhålla då en ännu starkare militärisk prägel, som ännu bättre uppfyller ändamålet. Till dessa föreningars hufvudkarakter hör frivilligheten. Det är denna, som utgör deras ursprung, likasom deras styrka. Derföre kan ej heller här understöd ar statsmedel ifrågakomma. Betänkandet omnämner derefter de i detta syfte redan bildade föreningarne, och fortfar: lå landstorm en gång kommer att genom lag bestämmas, då torde dessa föreningars aldra lesta medlemmars ålder infalla inom bevärinsen eller inom landstormen. Den nuvarande rivilligheten komme då endast att under fred :ga rum, till beredelse af all den vapenskickighet, hvartill nationalkänslan manar, men med criget förbindelse till tjenst inträda. Man har föreställt sig, att om de tjenstria beväringsklassernas och till en del ätven andstormens årliga mönstringar inom hvarje rt sammanfölle med skjutgillenas prisskjut