Göteborgsposten – 7 januari 1863, sida 2

Pettersson, arbetskarlen And. Larsson, kardusansmak. Sundblad, repslag. Warfvinge, kammarherren Ramsay, handl. Bergman, handl. Beckander, arbetskarlen Joh. Svensson, handl. Granlund, kassören Wettervik, krögaren Pehrsson, sabrikören Kihlbom, byggmästaren Spikh, boktryckaren Berg. magister Hagström, handl. Mörck, urmak. Ohlsson, provincialläkaren Svedenborg, räntmäst. Hedenstjerna och handl. W. A. Petterzöns. — Stadstullmäktige i Malmö hafva till ordförande valt handl. G. J. Kock och till vice ordförande handl. J. P. Bager. — I Kristianstad ha blifvit utsedda hofrättsrådet Bergenstråhle till ordförande och assessorn Bergström till vice ordförande. — I Norrköping hafva stadsfullmäktige valt handl. I. 6. Swartz till ordförande och grosshandl. L. Ringborg till vice ordförande. Riksdagen. Uti riksståndens plena i lördags förekom intet af synnerlig vigt; men till stånden inkommo deremot ätskilliga utskottsbetånkanden, af hvilka de flesta bordlades. Bland annat har från statsutskottet ingått dess utlåtande om riksgäldskontorets förvaltning sedan början af sistförflutna riksdag. Deri afhandlas, enligt A. Bl, utförligast ständernas lotteri-låne-affär och upplåningen mot de s. k. inhemska sonderade statsobligationerna (3 millionslånet). Statsutskottet gör äfven anmärkningar mot riksgäldssullmäktiges förfarande, att, sedan de blifvit ålagda att upptaga det s. k. inhemska lånet mot pris, som icke öfverstege kostnaden för 1860 års jernvägslån, och sedan de sjeltva uträknat denna kostnad till 7 1 pret, de likväl genom beviljande af en dryg provision utöfver kapitalrabatten, kontraherat de tre millionerna 1 33 procent dyrare än 1860 års lån. Statsutskottet yttrar härom: Då denna provision utgjort en kostnad, hvilken ovilkorligen fördyrat lånet med 1 ?(; procent utöfver det belopp, hvartill kostnaden för 1860 års lån, enligt fullmäktiges egen beräkning uppgått, vill det synas som fullmaktige vid kontraktets afslutande icke noggrannt iakttagit rikets ständers uttryckliga föreskrift derom, att kostnaderna för det inhemska lånet icke finge blitva större, än för 1860 års jernvägslån. -Enär likväl utskottet, efter granskningen af de rörande förevarande ärende hos tullmäktige förda vidlyftiga protokoll, icke kan annat än vitsorda den osparda möda och omsorg fullmäktige egnat åt frågans behandling, samt då utskottet, lika med revisorerna, nogsamt inser de svårigheter, hvilka vid utförandet af ett så grannlaga och ansvarsfullt uppdrag varit förenade, finner utskottet sig böra hemställa, att hvad sålunda förekommit -icke må till någon åtgärd föranleda. Till ridderskapet och adeln har inkommit riddarhusutskottets utlåtande om hr Anreps motion, att ätten n:o 1 Lilliehöök af Fårdala måtte förklaras vara utslocknad. Utskottet har tillstyrkt att motionen icke må till någon åtgärd föranleda. Häremot ha frih. C. W. Cederström och hr L. G. Paykull reserverat sig. Den förre anser, att vissa stadganden i Riksdagsordningen och riddarhusordningen lägga visentliga hinder i vägen för Gälaredsgrenens representation å n:o 1 Lilliehöök af Fårdala, intill dess Gälaredsgrenen åstadkommit den i 1626 års riddarhusordning föreskrifna bevisning om härkomst från Svea rikes råd. Hr Paykull anser å sin sida, att hrr Lilliehööks till Gälared förfäder blifvit introducerade å ätten n:o 66 och aldrig lagligen derifrån öfverflyttade, ehuru nämnde ättegren at misstag kommit att under loppet af mer än 50 år representera den utgångna ätten n:o 1, att något beslut at ridderskapet och adeln, att Gälaredsgrenen skall ega säte och stämma för ätten n:o 1 icke finnes och att det skulle vara olagligt att nu fatta ett sådant beslut, samt slutligen att icke heller något bevis, som berättigar Gälaredsgrenen att representera för n:o 1 hvarken blitfvit företedt eller finnes att tillgå; — och således att adliga ätten n:o 1 Lilliehöök till Fårdala är utgången, och att alla de nu lefvande Lilliehöökar tillhöra adeliga ätten n:o 66 Lilliehöök till Gälared och Kålbäck. Times om Sverige-Norge. I sin återblick på år 1862 yttrar Times: Konungen af Sverige och Norge har förnyat sina försök att utföra en parlamentsreform i Sverige, såsom första steget till en fullkomlig union med Norge. Förslaget afser en minskning af adelns makt, och det demokratiska partiet understödjer konungens afsigter, isyn