Göteborgsposten – 3 januari 1863, sida 1

Konnetabelns värdinna ) Berättelse från Frans I:s tidehvarf -safEman. Gonales. söfvers. fr. Franskan.) — Således är i denna bögiidliga stund, sade han med en känsla af bitterhet, i dennå stund, når det gäller en strid hvaraf kanhända konungarikens öden bero, icke en enda af mina tjenare vid min sida. Men hvarforo skulle de icke sofva, de raska ädlingarne, då konungen: vakar för dem? ... Komme hvad aom vill, fortfor han med en min af-oåterkallelig beslutsamhet, så öfverlemnar jag mig åt mitt öde, och vändande sig till Marcel fortsatte han: — Hvar är ditt fält beläget? — Bakom furuskogen vid slottsdammen, svarade denne. — Hvilken väg bör man taga för att, utan att förlora en minut, hinna dit? — Om ni går igenom trädgårdarne och ror öfver dammen, så blir det kortaste vägen. — Gå framföre, jag följer dig, befallde konungen, som ända till öfverdåd tapper fattat det djerfva beslutet att ensam bemäktiga sig konnetabeln. . 222A2 3