Göteborgsposten – 2 januari 1863, sida 3

Alfred. till konung, Ians val skall sannolikt bli stadfästadt af nationalförsamlingen. Men fortfar England att vägra, är det högst sannolikt, att grekerna skola fästa sina ögon på prins Amadeo af Italien, hvars val England icke skall ha någonting emot. Huru fast bestämda grekerna äro, att företaga genomgripande förändringar i sin ställning, kan man finna af valen till nationalförsamlingen: i dessamma hafva rörelsepartiets kandidater öfverallt vunnit seger. Denna utgang af valen skall vara ett nytt maningsrop till makterna, att icke draga den grekiska frågan för mycket ut på längden genom diplomatiskt spel. England brister hvarken i god vilja eller energi, för att hindra den farliga orientaliska frågan från att åter flamma upp. Besynnerligt nog, försäkras det, att franska regeringen, synnerligen blott för att vinna tid, är hugad för utropandet af en grekisk republik eller åtminstone icke är emot ett så farligt experiment. Äfven Porten förespeglas, att en hellenisk fristat skulle vara bästa medlet för betryggandet at dess gränsor. Lika karakteristisk är Österrikes motvilja mot en Londonerkonferens angående de joniska öarne, för hvilkas afträdande till Grekland det fordrar Bayerns bifall. I Italien är det tillsvidare lugnt, man kan blott anteckna det glädjande att röfveriernas antal i Syditalien ansenligt minskas. I Neapel har den första protestantiska kyrkan derstädes, hvilken hufvudsakligen genom engelska damers skänker tillkommit, blifvit invigd. En fransk tidning säger om påfliga regeringens skulder, att de inalles uppgå till 408 millioner fres, löpande med 17 mill. i räntor, at hvilka 8! mill. förföllo såsom i går. Penningebristen i Rom är derjemte så stor, att de 400,000 francs, som det påfliga lotteriet inbringade år 1862, icke ingingo i statens kassor, utan i den hel. faderns eget penningskrin. Oaktadt alla franska regeringens intriger emot, har det dock lyckats det italienska bolaget för byggande af jernvägar på halfön, att i sjelfva Frankrike få låna stora summor, hvilka skola sätta det i stånd att med energi utföra de tilltänkta jernvägsbyggningarne i stor skala. Preussens lagstiftande kamrar äro genom ett kongl. reskrist inkallade till d. 14 d:s. Man afvaktar med spänning hvart detta skall leda. I Berlin omtalas en pikant anekdot. En högt uppsatt ryss hade för någon tid sedan ett samtal med kejsar Napoleon, som frågade huru kejsar Alexander blifvit emottagen i Moskwa; och om bönderna verkligen uppskattade de välgerningar kejsaren bevisat dem. Ryssen omtalade nu, hvad han sett och huru bönderna betraktade czaren såsom ett helgon, vid hvars åsyn de korsade sig. Kejsaren fann det mycket naturligt och sade: Quand on traverse la France, on peut voir des choses semblables (när man reser igenom Frankrike, kan man få se likadana saker.) Från Kina skrifves: Såsom man kunde vänta, hafva ryssarne icke någon lust, att öfverlemna behandlingen af den kinesiske sjuke mannen uteslutande åt engelsmännen och fransmännen och hafva derföre erbjudit honom sitt bistånd mot de upproriska Taipings. Prins Kung har emottagit anbudet. I Shanghae väntade man dagligen 3 korvetter med trupper och i Hakodai skalle en ansenlig stridsmakt samlas. bDet är ej svårt att förutse, huru Ryssland skall göra sig betaldt, säger Times, -men resultatet af denna nya och högst vigtiga vändning i den kinesiska politiken skall nog skada vårt anseende och våra handelsintressen.