Göteborgsposten – 24 december 1862, sida 1

— — ot sig efter det myckna pratet i stånden och utskotten. I gårdagens plena förekom ingenting af särdeles framstående vigt så vida ej dit skulle få räknas ridderskapet och adelns första afbasande af majoren Stjornsvärd, d. v. s. det var majoren som blef afbasad, i anledning af hans motion om dels öfverlemnande till H. M:t af ett förslag till landtförsvarets ordnande samt tillsättandet af regementschefsm. fl. befattningar — två förslag å hvilka hr Stjernsvärd sade sig ha nedlagt ofantlig möda och hvilka han helt blygsamt förklarade att han uppgjort med synnerlig skicklighet; — men det hjelpte ej, f. d. chefen för kommandoexpoditionen, öfversten at Klint och chefen för Uplands dragoner, grefven af Ugglas nedsablade förslagen och hr Stjernsvärd, som vid diskussionens början var het gom vanligt och förklarade att om krigsministern bara varit der, skulle han ha interpellerat honom, i yttersta grad uppretad ofver förslagets öde och ej mera vågande att komma fram med citater ur bibeln, dundrade på med en reservation, innefattad i ett skriftligt anförande som han hade i beredskap och hvilket han yrkar måtte blifva kommuniceradt medstånden — hvilka redan i godan ro bifallit Ekonomiutskottets afstyrkande af samma af hr Stjernsvärd väckta motion. I Adelns och presteståndets plena bordlades och lades till handlingarne ett memorial af Statsutskottet, åutöljdt at ett af chefen för statens jernvägebyggnader afgifvet utlåtande, i anledning at Kikets senast församlade Ständers skrifvelse angående åtgärder till beredande af besparing i anläggmngssamt drittoch underhällskostnaden för Statens jernvägar. Den nänmda skrifvelsen af Ständerna var at d. 23 Oktober 1860 och med anledning häraf infordrade K. M. öfverste Ericsons utlåtande, hvilket inkom först d. 23 November d. å. och d. 15 December delgafs Statsutskottet: De af öfverste Ericson i utlåtandet framställda åsigter säger utskottet sig vilja taga i öfvervågande i sammanhang med jernvägsfrågorna. Detta öfverste Ericsons utlåtande är af stort intresse och jag vill derför meddela några korta utdrag ur detsamma. Till besvarande af påståendet att jernvägar funnes i utlandet, hvilkas anläggningskostnad, oaktadt nästan öfverallt dyrare arbetslöner och högre pris på trävirke, icke vore större än och någon gång understege kostnaden tör svenska statens jernvägar, samt att enskilda bolag utfört lokomotivbanor, från början beräknade blott för hästkraft, hvilka kostat icka fullt en fjerdedel pr mil räknadt at den uppgifna medelkostnaden för statens lokomotivbanor, meddelar öfversten att kostnaden pr svensk mil för banor med enkel och samma spårvidd som de svenska stambanorna i medeltal utgör: För de preussiska jernv. omkr. rdr 1, 400, 000 Ostöerrikiska 1,720, 000 ötriga tyska I, 734, o00 de franska . 2, 915,000 belgiska I,377,000 holländska , 2,093,000 samt att kostnaden för de engelska jernvägarne uppgår till ännu högre belopp. Kostnaden pr mil för de svenska stationsbanorna deremot uppgår i medeltal till endast omkring 800,000 rdr. Uppgiften att jernvägar funnos i andra länder, hvilkas anläggningskostnad understege våra stambanor, kan endast hafva alseende på sådana jernbanor som antingen utgöra kortare bibanor, utan egen driftmateriel, eller ock äro hästbanor, hvilka endast haft 3!3 fots spårvidd och blott till en del kunna befaras med lokomotiv och hvilka kunna jemföras med de i Wermland och Bergslagerna anlagda, ehuru betydligt dyrare än dessa. Öfverste Ericson yttrar vidare att vestra stambanan på vissa ställen kostat vida mer än 800,000 rdr pr mil och anför såsom exempel linien mellan Stockholm och Södertelje, som kostat 1, 400, 000 rdr pr mil; linien mellan Jonsered och Alingsås, som kostat 1,100,000 rdr pr mil, hvaremot för vissa delar inom Nerike och Westergötland kostnaden ej varit högre än for Hudiksvall-Forssa eller Wessman-Barken jernvägarne. Nordvestra stambanan mellan Porla och norska gränsen är beräknad att kosta mer än en million pr mil, då deremot banan mellan Finjasjön och Nässjö, af samma längd som den förra eller omkring 20 mil, endast kommer att uppgå till omkr. 640,000 rdr pr mil — allt till följd a de dyra terrasseringsarbetena, hvilka nödvändigt måste inverka på hvad jernvägssystem som helst. Efter att ha visat att de smärre här i landet utförda jernbanor, ehuru nyttiga och ändamålsenliga för de orter och den rörelse hvarför de blifvit anlagda, ej kunna tjena till